Operationer för att rengöra lungartärerna startar på nytt på HUS
Nyckelord:Operationer för att rengöra lungartärerna, dvs. endarterektomi, har inletts vid HUS efter några års paus. Lärdom hämtades från utlandet och nu utför två hjärtkirurger vid Mejlans operationerna. En operation för att rengöra lungartärerna är den primära behandlingsmetoden för operationsdugliga patienter i fall där en akut blodpropp i lungorna inte löses upp utan omvandlas till en kronisk ärrförändring som förtränger lungartärerna.
Rengöring av lungartärer används vid behandling av kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (KTEPH), som i Finland sannolikt är en underdiagnostiserad sjukdom. I den löses inte den akuta blodproppen i lungorna upp, utan omvandlas till en kronisk ärrvävnad som förtränger lungartärerna.
HUS Hjärt- och lungcentrum har en lång tradition av rengöringsoperationer av lungartärer.
"För några år sedan hamnade vi i en situation där vi var tvungna att utbilda ett nytt kirurgteam för denna krävande verksamhet. Lärdom hämtades från Bad Nauheim i Tyskland och Toronto i Kanada. Nu utförs operationerna av hjärtkirurgerna Antti Nykänen och Jussi Ropponen. Under det senaste året har vi utfört ett tiotal operationer", berättar överläkare och linjedirektör Tatu Juvonen vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
"Det är meningen att operationerna ska etableras som en del av verksamheten och även öka kännedomen om sjukdomen så att varje patient i Finland kan erbjudas den individuella vård som passar dem bäst", tillägger Antti Nykänen.
Till operationsteamet hör förutom kirurgerna även hjärtanestesiläkare och operationsskötare som är insatta i operationen. Lungläkarna och kardiologerna har en nyckelroll när det gäller att identifiera patienter med sjukdomen, bekräfta diagnosen och välja lämplig behandlingsform. Gruppen har också specialkompetens inom bilddiagnostik, blodkoagulationsstörningar och hjärtkirurgisk intensivvård.
Många lider av KTEPH utan att känna till det
Rengöring av lungartärer används vid behandling av kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (KTEPH), som i Finland sannolikt är en underdiagnostiserad sjukdom. I den löses inte den akuta blodproppen i lungorna upp, utan omvandlas till en kronisk ärrvävnad som förtränger lungartärerna. Detta ökar lungmotståndet och blodtrycket i lungorna. Situationen kan leda till svår hjärtsvikt på höger sida av hjärtat och till döden.
Ett typiskt symtom hos KTEPH är andnöd särskilt vid ansträngning, berättar avdelningsöverläkare Maija Halme vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
"När sjukdomen framskrider kan patienten känna svaghet, kraftlöshet och bröstsmärta vid ansträngning eller i framåtböjd ställning. Det är ofta svårt att komma sjukdomen på spåren, eftersom symtomen också passar in på många sjukdomar som är betydligt vanligare än KTEPH. Dessutom har en del patienter inte observerat någon akut blodpropp i lungorna och sjukdomen har utvecklats långsamt ", säger Halme.
Vid operationen kyls patienten ner och blodcirkulationen stoppas
Vid en operation för att rengöra lungartärerna avlägsnas de förändringar som förtränger lungcirkulationen kirurgiskt inifrån lungartärerna. Operationen tar lång tid eftersom patientens kropp kyls ner till cirka 20 grader med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Därefter stoppas patientens blodcirkulation i 20 minuter åt gången, varvid förändringarna i lungartären avlägsnas ända till de minsta förgreningarna i båda lungorna.
"Att stoppa blodcirkulationen erbjuder de bästa möjliga kirurgiska förhållandena för att tillförlitligt avlägsna sjukdomens förändringar. Detta kan göras på ett säkert sätt eftersom kyla sänker cellomsättningen och skyddar organen mot syrebrist. Den stora operationen är dock inte riskfri. Patientens lämplighet bedöms alltid individuellt ", säger Antti Nykänen.
Operationsbehovet beror inte på åldern
Operationen för att rengöra lungartärerna är den primära behandlingsformen för patienter som lämpar sig för detta. Men operation kan inte alltid användas.
"I sådana fall kan man som behandling använda läkemedelsbehandling som utvidgar lungartärerna och för en del patienter kan man även utföra ballongvidgningar av lungartärerna", berättar kardiolog Markku Pentikäinen vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
Sjukdomen betraktar varken kön eller ålder: På HUS har nio patienter i åldern 18–70 år opererats, de flesta var under 40 år. Cirka hälften av de opererade har varit mottagliga för blodkoagel eller blodproppar.
En propp i lungartären kan framskrida lömskt så småningom och orsaka en gradvis försämring av tillståndet. Det lönar sig att göra operationsbehandlingen i ett så tidigt skede som möjligt så att prognosen är bättre och återhämtningen snabbare.
"I ljuset av statistiken kan man säga att de som återhämtat sig efter operationen har nästan lika lång livslängd som andra i samma ålder", säger Nykänen.