Forsknings- och innovationsprojekt med EU-finansiering
Under de senaste åren har vi gjort en betydande satsning på internationella EU-konsortiumprojekt som HUS-forskare, forskningsgrupper och andra experter har varit med om att framgångsrikt bygga upp. I dessa EU-finansierade forsknings- och innovationsprojekt produceras ny information samt utvecklas patientvården att bli ännu bättre än förr.
HUS investeringar i tjänster som stöder vetenskaplig forskning, moderna forskningsredskap, en datasjö samt i data- och analystjänster har bidragit till vår framgång i EU-projekt. Tack vare dessa har HUS samarbete med företag ökat och gjort oss till en intressant partner även på EU-nivå.
HUS är med i över 14 internationella konsortieprojekt som EU finansierar.
Här hittar du information om forsknings- och innovationsprojekt inom HUS som EU finansierar.
2023
I projektet ENDOTARGET undersöks betydelsen av tarmsystemets bakterier vid uppkomsten av och aktiviteten hos vissa reumasjukdomar. I projektet undersöks stora patientkohorter, samt utförs grundforskning på basnivå.
Projektet IMPORTANT är en läkemedelsprövning där man undersöker om CDK4/6-inhibitorbehandlingen, som används för behandling av metastaserad bröstcancer hos patienter som är minst 70 år gamla, tolereras bättre men är lika effektiv i en mindre dos än den nuvarande dosen.
Undersökningen genomförs i sex EU-länder, och i den deltar allt som allt ungefär 500 patienter. Rekryteringen av patienter inleds i början av 2024.
Bakgrund för undersökningen: Kombinationen av CDK4/6-inhibitorer och hormonell behandling är enligt nationella och internationella behandlingsrekommendationer det första behandlingsalternativet för majoriteten av patienter hos vilka metastaserad bröstcancer har konstaterats. CDK4/6-inhibitorer är cancerläkemedel i tablettform som förhindrar cancercellernas delning och tillväxt. Till CDK4/6-inhibitorerna hör läkemedlen palbociklib, ribociklib och abemaciklib.
För tillfället får alla patienter oberoende av hälsotillstånd samma inledande dos av CDK4/6-inhibitorer. Det allmänna tillvägagångssättet är ändå att minska den inledande dosen av CDK4/6-inhibitorer för äldre bröstcancerpatienter för att minska biverkningarna och undvika att behandlingen avslutas för tidigt.
I projektet IMPORTANT undersöks patienternas hälsotillstånd med en enkät som kallas för en heltäckande metod för geriatrisk utvärdering (på engelska Comprehensive Geriatric Assessment (CGA)). Med enkäten syftar man till att undersöka om patientens funktionsförmåga har blivit sämre och om hen har förhöjd risk för biverkningar av CDK4/6-inhibitorbehandlingen med en sedvanlig dos. Patienter, som enligt enkäten upplevt en försämring av sin funktionsförmåga, väljs slumpmässigt ut för att få antingen sedvanlig CDK4/6-inhibitorbehandling eller en minskad inledande dos.
Kontaktperson på HUS: Peeter Karihtala
Projektet i4KIDS syftar till att skapa ett europeiskt ekosystem för innovationsaktörer inom hälso- och sjukvård samt pediatrik. För att utveckla nya innovativa tekniker och behandlingar och kunna använda dem till nytta för barnpatienter krävs beredskap för innovationsverksamhet och förbättrad effektivitet i EU-medlemsstaterna, både på nationell och regional nivå. Satsningar på innovationsverksamhet som utvecklar sjukvården för barn främjar också den europeiska konkurrenskraften och möjliggör utveckling av tillväxtföretag som fokuserar på sektorn.
Inom projektet utreds hinder för att delta i innovationsverksamhet, i synnerhet för mindre aktiva aktörer och länder med låg nivå på innovationsverksamheten samt skapas kontakter mellan europeiska aktörer och innovationskluster. Projektet i4KIDS-Europe genomförs av Hospital Sant Joan de Diu, Spanien (samordnare), Children’s Clinical University Hospital (Riga, Lettland), Fundacja K.I.D.S. Klub Innowatorow Dzieciecych Szpiyatali (Polen), Region Hovedstaden (Danmark), HUS resultatenhet Sjukvård för barn och unga (Finland), EIT Health (Spanien) och Inveniam Group (Cartago Ventures, Spanien).
Kontaktperson på HUS: Pekka Kahri
Syftet med projektet ONCOVALUE är att kunna använda data som samlats in på europeiska cancersjukhus mer effektivt. Projektet inleddes i december 2022. I projektet deltar förutom HUS Cancercentrum betydande cancersjukhus från Nederländerna, Danmark, Portugal och Italien samt teknologiföretag. Teknologiföretagen har som mål att utveckla nya verktyg som utnyttjar artificiell intelligens för en så automatiserad insamling och analys som möjligt av information som uppkommer inom patientvården. ONCOVALUE baserar sig på en värde- det vill säga effektivitetsbaserad verksamhetsmodell, där hälso- och sjukvårdens värde bestäms genom att mäta hälsonyttan som fås genom vården, inte endast vårdkostnaderna eller mängden tjänster.
Projektet PCM4EU inleddes i januari 2023 och är ett tvåårigt projekt (2023–2025). HUS Cancercentrums forskningsprojekt FINPROVE deltar i PCM4EU-konsortiet, i vilket 17 partner från 15 olika europeiska länder ingår. Projektet leds av det medicinska centret vid universitetet i Leiden i Nederländerna. Syftet med projektet PCM4EU är att främja DRUP-läkemedelsprövningar (Drug Repurpose) i hela Europa och förbättra diagnostiken inom den individuella cancervården. EU:s hälsoprogram finansierar projektet.
Kontaktperson på HUS: Katriina Jalkanen, överläkare, Cancercentrum
Projektet PHEMS syftar till att främja de europeiska barnsjukhusens gemensamma användning av hälsodata som samlats in från sjukhusen och skapa nya möjligheter för innovationer, vetenskaplig forskning och patientvård som grundar sig på utnyttjande av sjukhusens databaser.
Projektet PRIME-ROSE lanserades i juli 2023 och varar i fem år (2023–2028). HUS Cancercentrums forskningsprojekt FINPROVE deltar i konsortiet, i vilket ingår totalt 24 partner från 18 olika europeiska länder. Oslo universitetssjukhus leder projektet. Genom att kombinera expertis över gränser främjas individuell cancervård och cancerdiagnostik i Europa. Målet är att förbättra tillgången på optimerade individualiserade cancerbehandlingar till rimligt pris som förlänger livet och förbättrar cancerpatienters livskvalitet. I projektet samarbetar man med myndigheter, politiska beslutsfattare, vårdande enheter och patientorganisationer. Projektet PRIME-ROSE finansieras av programmet EU:s cancermission som är den del av ramprogrammet Horisont Europa.
Kontaktperson på HUS: Katriina Jalkanen, överläkare, Cancercentrum
Kontaktperson på HUS: Maarit Venermo, avdelningsöverläkare, Gastrocentrum
2022
Syftet med det fyraåriga forskningsprojektet är att utreda de mekanismer som ligger bakom långvariga symtom efter en coronavirusinfektion. Dessa utreds på polikliniken för långtidssjuka efter covid-19 med hjälp av kohort- och registerundersökningar, mekanistiska undersökningar samt interventions- och uppföljningsundersökningar för postcovid-patienter. I undersökningen utnyttjas sekvenseringsteknik ("omics"), med hjälp av vilken man kan identifiera predisponerande faktorer och biomarkörer som leder till utvecklingen av långtidssymtom efter coronavirusinfektion. Resultaten av projektet kan utnyttjas både i vården av HUS patienter och internationellt.
2021
I projektet AICCELERATE, som består av tre pilotprojekt, har man som mål att producera effektiva och kostnadseffektiva hälso- och sjukvårdstjänster genom att tillämpa avancerad AI-teknik. I projektet utvecklas plattformslösningar för smarta sjukhus, smarta digitala vårdtjänster samt möjligheter att optimera sjukhusverksamheten. Efter pilotprojekten har man för avsikt att integrera ett koncept som visat sig vara fungerande i utvecklingen av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården. Ett mål för projektet är att effektivisera vårdhelheterna och minska kostnaderna med 20–30 procent. Dessutom är tanken att genom digitala vårdtjänster och verktyg förbättra både patienternas och hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelse av att använda nya hjälpmedel, vilket också skulle öka den arbetstid som vårdpersonalen har för patientvård.
Läs mer om projektet AICCELERATE:
I AI-Mind-projektet har forskarna för avsikt att bland personer som lider av lindrig kognitiv försämring redan i ett tidigt skede hitta personer som under de närmaste åren löper en betydlig höjd risk att drabbas av en minnessjukdom. I dag upptäcks en minnessjukdom ofta först i ett avancerat stadium, och i de nuvarande behandlingsalternativen fokuserar man på att hålla symtomen under kontroll, inte förebygga sjukdomens progression. Progressionen av en minnessjukdom skulle dock kunna bromsas upp betydligt genom bland annat effektiv hantering av riskfaktorer då det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, kost och kognitiv rehabilitering.
När risk för demens upptäcks i ett tidigt skede kan sjukdomsuppföljningen och -stödet riktas till dem som har störst nytta av det. De verktyg som utvecklas inom forskningen för att identifiera risken i ett tidigt skede skulle öka kostnadseffektiviteten i behandlingen av minnessjukdomar. Utöver en betydande mänsklig börda är de direkta och indirekta kostnaderna för minnessjukdomar enorma för samhället, och de blir allt högre till följd av att befolkningen åldras. I dag skiljer sig diagnostiken av minnessjukdomar mycket åt mellan länder i EU. I studien försöker man utveckla en enhetlig vårdkedja, vilket skulle främja likvärdig tillgång till vård för patienterna.
Läser mer om projektet AI Mind
Syftet med BIGPICTURE-projektet är att skapa den första europeiska, etiska och i fråga om dataskyddet kompatibla verksamhetsmiljön för patologi genom att använda AI-algoritmer. I projektet skapas en plattform, och i utvecklingen av denna deltar patologer, forskare, AI-utvecklare, patienter och företrädare för industrin. Det datamaterial och de algoritmer som delas på plattformen står till förfogande för forskning, och avsikten är att upprätthålla dessa också efter att projektet slutförts. I projektet samordnar HUS insamlingen av diagnostiska lung- och luftvägsprover samt är klinisk expert vad gäller att bygga upp en säker användarmiljö för patologiska bilder.
Läs mer om projektet BIGPICTURE
DECIDER är ett forsknings- och innovationsprojekt där målet är att utveckla diagnostiken och behandlingen av äggstockscancer. I projektet utvecklades nya diagnostiska verktyg för en bättre och tidigare identifiering av äggstockscancerpatienter, för vilka dagens behandlingar inte fungerar. Man utnyttjar bland annat genominformation från tumören samt tumörcellernas och vävnadsuppbyggnadens karakteristika genom bland annat AI-baserade bildanalyser. Man försöker dessutom hitta effektiva, individuella behandlingsmetoder för dessa patienter utifrån registrerad information om cancertumören.
Syftet med projektet är att främja användningen av genominformation genom att eliminera många av de utmaningar som den för närvarande medför. I projektet utvecklar man med hjälp av AI alltmer exakta metoder som lämpar sig för riskbedömning och testar deras funktion i ett internationellt biobanksnätverk samt i samarbete med praktiska aktörer inom hälso- och sjukvården i Finland inom HUS, i Estland och Italien.
I den del som genomförs i samarbete med HUS kommer man att ge en grupp patienter som drabbats av bröstcancer och deras nära släktingar en möjlighet att få riskinformation som grundar sig på de prognosverktyg som utvecklas i projektet.
Projektet samordnas av Helsingfors universitet, och från Finland deltar förutom HUS också Helsingfors Biobank, som är underordnad HUS, Aalto-universitetet samt centret för IT-expertis inom vetenskaper CSC.
Projektnamnet VoiCEs står för Value Of Including the Children Experience for improving their rightS during hospitalization vilket fritt översatt betyder Värdet av att inkludera barns upplevelser av att stärka sina rättigheter under sjukhusperioder.
Syftet med det 2,5 år långa projektet är att stärka barns deltagande i att bedöma och förbättra kvaliteten på barnsjukvård. I projektet utvecklar man en PREMs-enkät som riktar sig till barn (Patient-Reported Experience Measures) och som beskriver barnets upplevelse av vården.
Enkäten skapas genom delphi-metoden med hjälp av projektets aktörer och experter inom barnsjukvård. För att sammanställa enkäten samlar man också in erfarenhet av barnsjukvård från barn, deras familjer och barnsjukvårdspersonal. Enkäten testas i projektets barnsjukhus och utvärderas innan den införs mer brett. Målet är att samla in respons från ungefär 16 000 patienter under projektets gång.
Den anonymiserade responsen kan användas som jämförelseinformation för att förbättra verksamheten i de sjukhus som är med i projektet. Utifrån resultaten görs dessutom utbildnings- och informationsmaterial till barn, familjer och anställda om hur man kan ta mer hänsyn till barns behov och upplevelser under en sjukhusvistelse. När enkäten är färdig ska den börja användas mer omfattande på barnsjukhus på olika håll i Europa.
I projektet deltar utöver HUS Nya barnsjukhuset även samarbetspartner från Italien, Lettland och Nederländerna. Projektet leds av Scuola Superiore di Studi Universitari e Perfezionamento Sant'Anna i Pisa.
2020
CoroPrevention är en europeisk studie om kransartärsjukdom där man utreder vilken effekt individuell vård av patienter har när det gäller att förebygga hjärt- och kärlincidenter. I projektet deltar sex europeiska länder, och i studien ingår 12 000 patienter med ateroskleros. Med hjälp av laboratorieundersökningar screenar man 2 000 av dessa patienter som löper stor risk för hjärt- och kärlincidenter. Dessa patienter lottas in i två grupper så att hälften av patienterna får en app i sin telefon som handleder dem i motion, kost, viktkontroll och medicinsk behandling. Den andra hälften blir kontrollgrupp och får vanlig behandling. Patienterna följs upp under tre års tid med fokus på nya hjärt- och kärlincidenter.
Syftet är att ta reda på om man genom individuell behandling kan påverka förebyggandet av hjärt- och kärlincidenter. I forskningen används helt ny medicinsk utrustning som har utvecklas av Hasselt och Uleåborgs universitet för den här studien. Utrustningen handleder patienterna och följer upp hur handledningen efterlevs.
2018
Under lång tid har barn inte fått undersökta läkemedel, och den nuvarande läkemedelsutvecklingen har inte gynnat barn lika mycket som vuxna. Ungefär hälften av alla läkemedel ordineras till barn utan att de har fått försäljningstillstånd för att behandla sjukdomen i barnens åldersgrupp. Av de läkemedel som ordineras till nyfödda utgör den typen av off lable-användning hela 90 %. Nytta–riskförhållandet för läkemedel som ordineras till barn har inte kunnat påvisas med tillräcklig säkerhet och officiellt utvärderat i åldersgruppen med barn, och då kan biverkningarna av läkemedlen upptäckas för sent, dosen kan vara felaktig, eller så kan effekten av läkemedlet utebli.
På grund av det har man nu börjat utöka läkemedelsforskningskapaciteten och -kompetensen för barn med det omfattande EU-finansierade projektet conect4children (C4C).
Målet med projektet är att genom ett omfattande, europeiskt, kliniskt läkemedelsforskningsnätverk utveckla bättre läkemedel för spädbarn, barn och unga. Målet är att garantera att läkemedel för barn är effektiva, säkra och håller hög kvalitet samt att göra så att det går snabbare att uppnå proof of concept-fasen för läkemedel, förbättra den nuvarande läkemedelsutvecklingsprocessen samt utveckla nya produkter, där det medicinska behovet är stort och marknaden liten. I projektet med 21 europeiska länder deltar över 30 sjukhus eller forskningsorganisationer samt 10 företag inom läkemedelsindustrin.
Beskrivningen av och det fullständiga namnet på engelska av projektet IMI2-PainCare är Improving the care of patients suffering from acute or chronic pain.
Smärta inverkar till stor del på hur en patient återhämtar sig efter en operation. En del patienter utvecklar också ett utdraget smärttillstånd efter en operation (ungefär tre procent utvecklar ett mycket svårt sådant, ungefär 10–15 procent utvecklar minst ett måttligt svårt smärttillstånd). I projektet IMI2-Paincare försöker man utifrån parametrar som patienterna själva rapporterar utreda och standardisera de mest centrala faktorerna som påverkar återhämtningen och risken för utdragen smärta, såsom funktionsförmåga, psykologiska faktorer, sömn och laboratorievärden. Utifrån resultaten från forskningen kan man mer ingående bedöma högriskpatienter, vidta riktade förebyggande åtgärder för dem och välja mer krävande smärtlindringsmetoder eller längre uppföljning.
Målet med projektet PIPPI är att skapa ett samarbete mellan olika intressentgrupper (till exempel, läkare, forskare, produktutvecklare, industrin) och genom intressentgrupperna försöka hitta lösningar på faktiska utmaningar inom hälso- och sjukvården med hjälp av innovationsupphandlingar.
Tanken är att exempelvis en läkare, sjukskötare eller patient inom hälso- och sjukvården upptäcker ett behov som man lyfter upp i plattformen som en öppen utmaning. Sedan försöker man tillsammans utveckla en lösning för innovationsupphandling med hjälp av samarbete, forskning och industri. Verktyget för att bygga upp samarbetet är den öppna, gränsöverskridande och webbaserade plattformen PiPPi Platform.
2017
I projektet BOUNCE skapas en modell för utvecklingen av resiliensen, alltså anpassningsförmågan, hos bröstcancerpatienter i första fasen under de onkologiska behandlingarna och uppföljningsfasen. Med hjälp av algoritmen som vår forskning bygger på kan faktorer identifieras som påverkar resiliensen hos patienterna. Sådana faktorer är patientspecifika drag och psykosociala faktorer som bygger på omfattande enkäter, sociodemografiska bakgrundsfaktorer och levnadsvanor samt cancern, behandlingarna och biverkningar av behandlingarna. Man mäter vilken effekt dessa faktorer har på livskvaliteten och det psykiska välbefinnandet.
Med hjälp av algoritmerna i BOUNCE-projektet kan man senare bedöma hur det digitala verktyget som designats i projektet används för att fastställa resiliensen hos patienterna. Detta kräver fortsatt utveckling, utvärderingar av verktyget och integrering i en lämplig digital plattform med kommersiella partner när projektet har avslutats. Projektet producerar omfattande forskningsdata gällande resiliensen hos bröstcancerpatienter som redan kan tillämpas i det praktiska arbetet utan något färdigt CE-godkänt verktyg.
Beskrivningen av och det fullständiga namnet på engelska för projektet PROOF är Penumbral Rescue by Normobaric O=O Administration in Patients With Ischaemic Stroke and Target Mismatch ProFile: A Phase II Proof-of-Concept Trial. Projektet koordineras av tyska Eberhard Karls Universität i Tübingen.
Läs mer om projektet PROOF på Europeiska kommissionen webbplats.
2016
Det fullständiga namnet på projektet ALBINO på engelska är Effect of Allopurinol in addition to hypothermia for hypoxic-ischemic Brain Injury on Neurocognitive Outcome. I projektet deltar forskningscentrum från 13 europeiska länder.
I detta nio år långa projekt undersöker man vilken effekt allopurinol har på förmågan att klara sig neurologiskt hos nyfödda asfyktiska barn som genomgått kylbehandling. Målet med projektet är att ta reda på om allopurinol kan vara användbart i behandlingen av hypoxisk ischemisk encefalopati (HIE) hos nyfödda. I studien försöker man påvisa läkemedlets effekt och säkerhet genom ett tillräckligt stort patientmaterial, hitta en optimal dos och utifrån det utveckla ett pediatriskt preparat för behandling av HIE.
Hypoxisk ischemisk encefalopati hos nyfödda, alltså HIE, leder till dödsfall och skador även i utvecklade länder, där man konstaterar svår HIE hos en till två av tusen nyfödda barn. Hypotermibehandling förbättrar prognosen för dessa asfyktiska nyfödda barn, men trots det avlider eller skadas ungefär hälften av alla som vårdas. Det behövs andra behandlingar. Allopurinol förhindrar xantinoxidas och minskar hjärnskador och produktionen av fria syreradikaler både i experimentell forskning, djurmodeller och preliminära kliniska tester.
Målet med forskningen är att under två års tid ta reda på om allopurinol parallellt med hypotermi minskar dödlighet och svåra skador hos nyfödda. Samtidigt undersöker man hur säkert allopurinol är och farmakokinetiken hos asfyktiska nyfödda barn.