Identifieringen av långvariga kroppsliga symtom är dålig och behandlingen oftast verkningslös

Långvariga kroppsliga symtom innebär att det i bakgrunden inte hittas någon annan organrelaterad sjukdom som kräver behandling. Sådana är till exempel kronisk smärta, utmattning, känslighet eller oförklarliga neurologiska symtom.

En grupp sakkunniga läkare introducerar ett nationellt program i Finland där man vill se en förbättring i ställningen för och vården av personer med långvariga kroppsliga symtom.  Programmet omfattar bland annat ordnande av vård vid kroppsliga symtom, stöd för primärvården samt utbildning och forskning.

En av dessa sakkunniga läkare är linjedirektören för HUS Psykiatri, överläkare Risto Vataja.

Hur påverkar långvariga kroppsliga symtom arbets- och funktionsförmågan samt livskvaliteten, överläkare Risto Vataja?

Långvariga kroppsliga symtom minskar arbetsförmågan betydligt på kort och lång sikt.

Det finns tämligen omfattande forskningsdata om hur personer med långvariga symtom löper en särskilt stor risk att bli arbetsoförmögna på grund av sina symtom och hur livskvaliteten för dessa patienter är klart sämre än livskvaliteten hos personer med motsvarande identifierbara organrelaterade symtom.

Varför har patienter med långvariga kroppsliga symtom ofta en dålig status inom vården?

Det finns många orsaker. Identifieringen av patienterna är ofta dålig, de hamnar i en ond cirkel med konstanta undersökningar, utsätts för verkningslösa behandlingar och så vidare. Undersökningarna och behandlingarna ger nödvändigtvis inga hälsofördelar utan är snarare menliga för hälsan och kan på så sätt öka symtomen.

Då ingen traditionell organrelaterad orsak hittas, kan en del yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, bland annat på grund av brist på utbildning, inte bemöta patienterna på rätt sätt. Således kan patienterna uppleva att de inte blir hörda i tillräcklig grad och ”stämplas”.

Patienter med de svåraste symptomen som hänvisats till den specialiserade sjukvården styrs ofta slumpmässigt till olika specialiteter och till olika enheter, då man inte har avtalat om arbetsfördelningen eller vårdvägarna.

Ett stort problem är också utkomsten. Försäkringsbolagen och Folkpensionsanstalten godkänner oftast inte så kallade funktionella symtom om det inte finns ”objektiva” bevis på sjukdomen, felet eller skadan och inte heller en diagnos.

Skiljer sig de långvariga kroppsliga symtomen hos den vuxna befolkningen jämfört med dem hos barn och unga?

Vid symtom hos barn och unga betonas familjens och föräldrarnas roll kanske ännu mer än hos vuxna. För unga har sociala medier en speciell betydelse. Ett exempel på detta är det bland barnneurologer omtalade Tourette-fenomenet på TikTok under coronapandemin. Där orsakade de Tourette-symtom som influencers beskrev en snabb våg av symtom bland deras unga följare.

Tumregeln är att prognosen för symtomen hos barnpatienter är bättre än för vuxna patienter.

Vad kostar långvariga kroppsliga symtom?

Det är fråga om en av de dyraste symtomgrupperna. Till exempel i de kalkyler som Storbritanniens hälsomyndigheter gjorde för några år sedan är de direkta sjukvårdskostnaderna som hänför sig till denna sjukdomsgrupp större än för alkohol- och drogrelaterade sjukdomar och depression.

I studier har det också framgått att laboratorieundersökningar av patienter med långvariga icke-organrelaterade symtom medför större kostnader än för andra patienter som behöver ett stort antal undersökningar.

Då hälso- och sjukvårdssystemet lider av resursbrist är det särskilt viktigt att kostnaderna kan inriktas på sådana undersökningar och behandlingar som personer med långvariga symtom faktiskt har nytta av.

Banbrytande och värdefulla forskningsdata ur finländskt perspektiv om detta kommer inom den närmaste tiden från rehabiliteringspolikliniken för beständiga symtom, från docent Helena Liiras forskningsgrupp. Även intresset för denna sjukdomsgrupp har ökat betydligt på alla nivåer inom hälso- och sjukvårdstjänster, vilket säkert kommer att ses till exempel i form av förbättrad vårdkvalitet för patienterna.