Kulturell mångfald är en styrka för avdelningen för lungsjukdomar

På vårdavdelningen för lungsjukdomar vid Jorvs sjukhus vårdas patienter med lunginflammation, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, astma och lungcancer. Arbetsenheten är mycket internationell. Enheten har 12 utländska arbetstagare från tio länder. Det finns totalt 28 vårdare som utför patientarbete.  

"Den kulturella mångfalden i vårt team är en rikedom och resurskälla. Idag kommer många patienter från olika kulturer, så det betjänar också dem att det finns vårdare med olika nationaliteter. Ibland har man bett en vårdare från vår avdelning som tolk till olika enheter inom HUS eftersom man inte har hittat en lämplig dialekttolk", säger avdelningsskötare Eeva-Liisa Ihander.  

Hon beskriver enheten för lungsjukdomar som fördomsfri och tolerant. Under årtiondet har personalen skapat en arbetskultur där alla uppskattas och varje arbetstagares arbetsinsats är viktig. Arbetsenheten har också gemensamma spelregler som alla följer.  

"Nya arbetstagare upplever att det har varit lätt att börja arbeta hos oss. Samarbetet mellan läkare och sjukskötare är okomplicerat och det finns ingen hierarki."

Kunskap om kulturer är till hjälp i patientarbetet

Den estniska sjukskötaren Helen Raspel har arbetat på Jorvs avdelning för lungsjukdomar i 13 år. Hon värdesätter att arbetstagarna är jämbördiga och arbetar som ett team. Man hjälper varandra och vågar alltid fråga om man är osäker på något. 

"Jag har trivts ända från början. Vi är ett bra gäng här och de tog emot mig väldigt bra. Kanske det är därför jag har stannat här", funderar Helen.  

Många utländska arbetstagare på avdelningen har genomgått sjukskötarutbildning i Finland. En av dem är sjukskötaren Mawiya Abdul-Salam från Ghana. Han arbetade först på Kauniala sjukhus i tre år och flyttade sedan till Jorvs enhet eftersom han ville fördjupa sin kompetens inom lungsjukdomar.  

Mawiya anser att internationalismen gynnar både personalen och patienterna. En arbetstagare som känner till den kultur patienten kommer från kan lära andra arbetstagare vilka saker de borde beakta i vården och varför. Patienten kan till exempel endast vilja ha en manlig eller kvinnlig vårdare. 

Han kommer särskilt ihåg en patient som hade en allvarlig coronasjukdom och som förhöll sig negativt till vården. För att vården skulle lyckas var det viktigt att känna till patientens språk och kultur.  

"Jag kom till arbetsskiftet och kunde förklara saken på patientens språk. Patienten blev genast positiv till vården och allt gick väldigt bra i slutändan", minns Mawiya. 
 
Ibland kan det också fungera tvärtom. Patienten eller en anhörig kan bli överraskad när de möter en sjukskötare från ett annat land. Samarbetet börjar ändå löpa smidigt genom diskussion. 

"Jag har ganska mycket erfarenhet av att när de ser dig är förhållningssättet lite misstänksamt, att okej, en utländsk sjukskötare. Sedan när jag börjar kommunicera och de vet att jag kan vårda patienten försvinner alla misstankar. De börjar skämta och litar på mig.” 

Individuell introduktion stöder internationella sjukskötare

På avdelningen för lungsjukdomar ordnas individuell introduktion för alla. Avdelningen har också en undervisningsskötare som stöder arbetstagarna. Matilda Bonsu, närvårdarstuderande från Ghana, tycker att det är mycket viktigt att introducera nya arbetstagare. Hon arbetar för närvarande deltid på avdelningen eftersom hon vill få mer erfarenhet från vårdbranschen.  

”I skolan lär vi oss teori medan vi i arbetet mer lär oss genom att göra saker. Jag har trivts här. Arbetsklimatet är bra, cheferna är trevliga och lyssnar och ger möjligheter åt alla."  

HUS erbjuder internationella arbetstagare kurser i finska och dessutom har Hjärt- och lungcentrum en egen språkverkstadsverksamhet. En del av personalen har också skaffat sig språkutbildning på egen hand och självständigt utvecklat sina språkkunskaper. Matilda berättar att det ändå är i arbetslivet som man bäst lär sig ett nytt språk.  

"Dagligen möter jag nya saker och ord. Varje dag utvecklas min finska.”