Kränkande behandling av barn
Kränkande behandling av barn och ungdomar är en fråga som väcker starka känslor. Det kan vara svårt att tackla dem eller att finna objektiv information om dessa. Vi har samlat information om kränkande behandling av barn som grundar sig på vetenskaplig forskning och erfarenheterna bland yrkespersoner: om fysiskt våld, försummelse och psykiskt våld samt sexuellt utnyttjande. Innehållet är lämpligt för både sakkunniga och föräldrar.
På denna webbplats hittar du information om hurdan kränkande behandling av barn som förekommer i Finland.
I en undersökning som genomfördes i Finland 2019 uppgav omkring 13 procent av flickorna och åtta procent av pojkarna att de upplevt fysiskt våld som utövats av föräldrar eller andra ombesörjande vuxna (t.ex. styvfar eller styvmor, adoptivföräldrar, fosterföräldrar, handledare på barnskyddsanstalt).
Enligt kapitel 21 i finska strafflagen definieras misshandel enligt följande: den som begår fysiskt våld mot någon eller som utan att begå sådant våld skadar någons hälsa, tillfogar honom smärta eller försätter honom i medvetslöshet eller något annat motsvarande tillstånd. Misshandel av barn kan definieras som handlingar och försummelser av föräldrar eller andra vuxna som skadar barnet. Aga av barn och pedagogiskt våld utgör också misshandel av barn.
Misshandel av barn kan ta sig uttryck på många sätt, till exempel luggande, slag med handen eller ett föremål, smisk och strypning. Försummelse kan till exempel innefatta likgiltighet för barnets säkerhet eller underlåtenhet att ta hand om barnets hygien. Att misshandla ett barn är ett brott och måste alltid anmälas till barnskyddet. Alla utom misstankar om lindrig misshandel måste även polisanmälas. Försök till misshandel är också straffbart.
Barnmisshandel har inte blivit vanligare eller allvarligare
Fall av barnmisshandel tas upp i medierna, vilket kan leda till uppfattningen att misshandel skulle ha blivit vanligare jämfört med tidigare. Antalet polisanmälan har ökat de senaste åren, vilket till stor del har att göra med att man numera reagerar mot misshandel med lägre tröskel än tidigare. Några av anmälningarna är också så kallade falska alarm. Med andra ord, även om antalet misshandelsfall inte har ökat får myndigheterna kännedom om en allt större andel av dem.
Enligt övergripande undersökningar som genomförts i Finland har antalet fall av barnmisshandel inte ökat utan tvärtom minskat. Detta ligger i linje med att finländarnas attityder till aga av barn har skärpts. Till exempel luggande anses inte längre vara ett oskyldigt tillrättavisande utan ses som våld.
Baserat på omfattade studier från 1988, 2008, 2013 och 2019 kan man dra slutsatsen att det har skett en betydande minskning i agandet av barn mellan varje undersökningsperiod för både flickor och pojkar. Flickor berättar om lindrigt våld lite mer än pojkar. Oftast anges knuffar, skakningar och slag med öppen hand. Grovt våld mot barn (t.ex. sparkar, slag med föremål, användning av vapen) är ovanligt i alla dess former och rapporteras av ca tre procent av de som svarat. Det har inte skett någon betydande förändring i användningen av grovt våld mellan tidpunkterna för undersökningen.
I en undersökning som genomfördes i Finland 2019 uppgav omkring tre procent av flickorna och fyra procent av pojkarna att de upplevt fysisk försummelse som utövats av föräldrar eller andra ombesörjande vuxna (t.ex. styvfar eller styvmor, adoptivföräldrar, fosterföräldrar, handledare på barnskyddsanstalt).
Med fysisk försummelse avsågs i studien att bli lämnad utan mat eller dryck, rena kläder eller ett rent och varmt hem. Underlåtenhet att tillgodose grundläggande behov kan också omfatta till exempel bristande efterlevnad av hälso- och sjukvårdsriktlinjer, underlåtenhet att söka lämplig hälso- och sjukvård, dålig hygien hos barnet eller försummelse av emotionella behov. Även underlåtenhet att garantera barnets skydd och trygghet, dvs. till exempel likgiltighet för att barnet utsätts för droger och faror i omgivningen eller förvägrande av skolgång är försummelse av barnets grundläggande behov.
I samma undersökning uppgav cirka 36 procent av flickorna och cirka 18 procent av pojkarna att de upplevt psykiskt våld som utövats av föräldrar eller andra ombesörjande vuxna. I undersökningen avsågs med psykiskt våld att man skäller, förolämpar, förödmjukar och hotar barnet samt att man får barnet att känna sig oönskat. I det psykiska våldet ingår också till exempel att tjura, kasta föremål och hota med att slå. Psykiskt våld påverkar ett barns psykologiska och emotionella utveckling negativt.
Försummelse av ett barn och psykiskt våld äventyrar barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. Misstankar om sådana fall ska alltid anmälas till barnskyddet. I tveksamma fall kan du konsultera barnskyddet och vid behov polisen.
I en undersökning som genomfördes i Finland 2019 uppgav ca sex procent av flickorna och två procent av pojkarna att de har sexuella erfarenheter (till exempel smekningar, visande eller beröring av könsorganen eller samlag) med vuxna. Ungefär ett av 1 000 barn rapporterade erfarenheter av sexuellt utnyttjande inom familjen.
Enligt 20 kap. i strafflagen har sexuellt utnyttjande av barn definierats som sexuella handlingar som riktar sig till barn eller ungdomar under 16 år (i vissa fall till exempel personer med psykisk funktionsnedsättning, under 18 år) och är ägnad att skada hens utveckling. Det finns många olika typer av sexuellt utnyttjande av barn, och det kan inkludera mycket varierande sexuella handlingar eller förslag.
De sexuella handlingarna kan vara till exempel beröring av könsorganen, samlag eller förevisning av pornografiska filmer för barn eller ungdomar. Definitionen sexuellt utnyttjande av barn förutsätter således inte fysisk kontakt med barnet. Utnyttjande kan även ske bland annat på webben eller mobiltelefoner (till exempel grooming på webben) eller också kan barn till exempel utnyttjas i pornografiska publikationer. Även köp av sexuella tjänster av minderåriga samt försök till sexuellt utnyttjande av barn är straffbara handlingar.
Sexuellt utnyttjande av barn har inte blivit vanligare eller allvarligare
Medierna tar mycket ofta upp sexuellt utnyttjande av barn vilket kan leda till att man får uppfattningen att det sexuella utnyttjandet skulle ha blivit vanligare. Under de senaste åren har antalet anmälningar till polisen ökat. En del av dessa är ogrundade, och mer anmälningar lämnas eventuellt till följd av att man reagerar på utnyttjande lättare än tidigare. Med andra ord får myndigheterna kännedom om en allt större andel av fallen med utnyttjande. Enligt övergripande undersökningar som har genomförts i Finland har antalet fall av sexuellt utnyttjande av barn inte ökat .
Utifrån undersökningar som genomförts 1988, 2008, 2013 och 2019 kan man konstatera att förekomsten av sexuellt utnyttjande har minskat avsevärt hos både flickor och pojkar under de senaste decennierna. Mellan de två senaste undersökningarna har förekomsten av sexuellt utnyttjande varit på ungefär samma nivå. Enligt de aktuella undersökningarna har utnyttjandet fått mindre allvarliga drag, och betoningen har närmare flyttats från erfarenheter som inkluderar fysisk kontakt till förslag. I samtliga undersökningar var majoriteten av dem som upplevt sexuellt utnyttjande över 14 år. Fall där barn under skolåldern blivit utsatta och fall med utnyttjande inom familjen var mycket sällsynta. Enligt dagens forskningsinformation är gärningsmannen endast i en liten del av utnyttjandefallen en kvinna.
I en finländsk retrospektiv undersökning som publicerades 2011 lade man märke till att det sexuella utnyttjandet till och med hade minskat något. I den aktuella undersökningen uppgav cirka 2–9 procent av vuxna kvinnor och cirka 1–4 procent av män att de upplevt sexuellt utnyttjande i sin barndom. De yngre åldersklasserna uppgav att de hade färre erfarenheter av både sexuellt utnyttjande och riskfaktorer i anslutning till detta än av andra former av illabehandling.
Det finns ingen tillförlitlig information om förekomsten av sexuellt utnyttjande på webben
Enligt en undersökning som publicerades i Finland 2011 hade närmare hälften av flickorna under 16 år som deltog i den anonyma webbenkäten tagit emot sexuellt trakasserande meddelanden, bilder eller videofilmer från personer som enligt deras bedömning var betydligt äldre än de själva. Undersökningsurvalet var dock inte representativt, vilket kan ha förvrängt resultatet. I Finland tillbringar barnen och i synnerhet ungdomarna mycket tid på webben. Man har dock observerat att de är mycket medvetna om riskerna med webben och att de har kunskaper om säkerheten. Enligt den senaste skolhälsoundersökningen förekommer sexuella trakasserier av barn i skolåldern på webben eller i telefon också i betydande utsträckning av kompisar i samma ålder.
Utnyttjandet på webben kan omfatta till exempel:
- Att locka ett barn till sexuell kontakt (grooming) och utnyttja barn sexuellt till exempel i de sociala medierna.
- Att framställa, inneha och sprida sedlighetssårande bildmaterial av personer under 18 år.
- Att bilda sociala nätverk (gemenskaper, forum) med personer som är intresserade av sexuellt laddade bilder av barn eller sexuellt utnyttjande av barn.