Om du blir sjuk

Du kan också behandla pollenallergi under graviditeten. Mot lokala symptom räcker ofta behandling med preparat som appliceras lokalt (nässprayer, ögondroppar) men det går också att ta antihistaminer i tablettform oralt. I listan nedan anges vilka preparat som doseras lokalt och som är säkra att använda om symtomen kräver läkemedelsbehandling. 

Nässprayer och -droppar 

Kortikosteroider: 

• Beklometason 
• Budesonid 
• Flutikason 
• Mometason 
• Triamcinolon 

Andra allergimediciner än kortikosteroider: 

• Natriumkromoglikat 

Om de ovannämnda nässprayerna inte hjälper kan du avända nässpray som innehåller:

• Azelastin
• Levokabastin

Nässpray som innehåller olopatadin bör undvikas.

Även natriumkloridpreparat är säkra att använda mot nästäppa orsakad av torra slemhinnor.

Ögondroppar 

• Natriumkromoglikat  

Om du har ögondroppar som innehåller annan allergimedicin (azelastin, emedastin, ketotifen, levokabastin, lodoxamid, olopatadin), bör du kontrollera med din läkare om det är viktigt att fortsätta använda dem vid behandling av dina symtom. När de administreras korrekt, absorberas bara en liten mängd i blodomloppet, men det finns endast begränsad eller ingen information om användning under graviditet. 

Följ alltid doseringsanvisningarna för ögondroppar. Applicera en droppe i fickan på det nedre ögonlocket, och tryck därefter försiktigt mot tårkanalen (ögats inre hörn) under 2 minuter. Läkemedlet absorberas effektivare i ögat och mindre mängd läkemedel rinner ner i halsen.  Torka också huden om läkemedlet efter dosering rinner längs kinden mot munnen. 

Orala antihistaminer 

• Loratadin (och desloratadin)
• Fexofenadin
• Cetirizin (även levocetirizin) 

Användning av hydroxizin kan bli aktuellt i vissa fall om man särskilt vill ha en trötthetseffekt. Använd inte hydroxizin regelbundet när tidpunkten för förlossningen närmar sig. Användning av hydroxizin kan orsaka övergående läkemedelssymtom hos nyfödda. Det finns mindre erfarenhet av användning av andra antihistaminer under graviditeten. Tala med din läkare om du använder något annat preparat.

Viktig information              

Använd inte preparat som innehåller pseudoefedrin eller fenylpropranolamin under graviditeten. Dessa ämnen kan dra samman blodkärlen och störa moderkakans blodcirkulation. 

Oroa dig inte om du under graviditeten har använt något läkemedel som används för att behandla allergier och som inte finns bland de läkemedel som nämns här. Försök att byta ut preparatet mot ett vanligare läkemedel om det går, dvs. tala med din läkare om läkemedelsbytet. 

Specifik immunterapi 

Kom ihåg att tala om för din läkare om du planerar att bli gravid eller redan är gravid. Specifik immunterapi bör inte påbörjas under graviditeten. Riskerna med specifik immunterapi under graviditeten är främst relaterade till en eventuell anafylaktisk reaktion. Redan påbörjad specifik immunterapi kan du vanligtvis fortsätta med under graviditeten, om behandlingen har framskridit till underhållsfasen eller i närheten av den, och om behandlingen inte har orsakat några biverkningar.

EPIPEN 

Adrenalinpennan används för att behandla en allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi) och för att förhindra anafylaktisk reaktion efter exponering hos dem som löper risk för anafylaktisk reaktion. Läs igenom indikationerna tillsammans med din läkare. Du kan använda preparatet i alla skeden av graviditeten.

Kortisonsalva kan användas enligt ordination mot atopi, då det inte upptas genom huden i någon större omfattning. Föredra preparat som innehåller mildare kortisoner (t.ex. hydrokortison). Också starkare kortisoner kan användas vid behov. Användning av andra preparat mot atopi som är avsedda att appliceras lokalt kan ibland vara befogad (t.ex. preparat som innehåller takrolimus eller pimekrolimus). Tala med din läkare om hur dessa ska användas korrekt.

Tänk på att hudens blodcirkulation ökar under graviditeten, vilket kan öka absorptionen av olika ämnen. Absorptionen genom huden kan öka ytterligare om man använder förband eller om huden är skadad. Använd salvor och krämer bara på det hudområde som behöver behandlas och under så kort tid som möjligt.

Kontrollera din astmabehandling vad gäller läkemedel och dosering med din läkare, helst redan när du planerar bli gravid, men senast när du redan blivit gravid. Astma bör skötas väl under graviditeten och en balanserad astmabehandling är viktig. Om astman är i obalans, ökar risken för graviditetsproblem betydligt, särskilt risken att föda för tidigt. Vanligtvis kan du fortsätta den astmabehandling under graviditeten som du haft tidigare, om den har fungerat väl.

Inhalationsläkemedel mot astma

Astmamediciner som inhaleras (glukokortikoider och vid behov som komplement ett vidgande läkemedel) utgör grunden för behandlingen. Alla astmaläkemedel som inhaleras kan användas under graviditet. Vissa preparat absorberas från lungorna till blodomloppet mer än andra (t.ex. ciklesonid). Tala därför med din läkare om det preparat som passar dig bäst. De astmaläkemedel som används allmänt har inte konstaterats öka risken för missbildningar. Om astman förvärras är oral kortisonbehandling som ordinerats av läkare också ett alternativ i alla skeden av graviditeten. 

Vid behandling av allergi och atopi gäller samma principer under amning som under graviditeten. 

Allergi 

Preparat som doseras lokalt kan användas (nässprayer, ögondroppar). Bland de antihistaminer som tas oralt, är loratadin och desloratadin förstahandsalternativ under amningen, särskilt om behovet av medicineringen är långvarigt.

Cetirizin kan vid behov användas. I mån av möjlighet bör användningen vara kortvarig eller tillfällig, eftersom man inte vet i hur stor mängd läkemedlet överförs i bröstmjölken. Inga skador på spädbarn har dock påvisats och många experter anser att cetirizin kan användas tryggt.

Om möjligt undvik långvarig användning av hydroxizin. Om du trots allt måste använda det, följ upp barnets tillstånd (trötthet, dåsighet).  

Atopi 

Vid behandling av atopi kan kortisonkrämer och andra preparat (takrolimus, pimekrolimus) som appliceras på huden användas enligt din behandlande läkares anvisningar.

Astma 

Läkemedel som används för att behandla astma utgör vanligtvis inte något problem vid amning. Undantag är de preparat som tas oralt vid astmabehandling och som innehåller teofyllin eller aminofyllin. I så fall är det viktigt att följa upp spädbarnets välbefinnande (irritabilitet, sömnstörningar). Särskilt små spädbarn under 3 månader kan vara benägna att få symtom.

Utgör en förkylning under graviditeten en risk för fostret?

En vanlig förkylning utgör inte någon risk för fostret. En förkylning kan orsakas av hundratals olika virus, varav en av de vanligaste är rinovirus. En förkylning börjar vanligtvis med halsont som senare övergår i snuva och hosta. Symtomen kan även inkludera feber och värk. 

Hur behandlar du en förkylning tryggt under graviditeten?

Under graviditeten kan du lätta besvären av förkylning genom att vila, dricka varma drycker.  Vid behov kan du också andas in vattenånga som lösgör slem och öppnar luftvägarna. Om du behöver kan du behandla nästäppa, halsont, hosta och feber med receptfria läkemedel från apoteket (för fler detaljer se nedan). 

Kan jag använda zinkpreparat för att behandla förkylning under graviditeten? 

Zinkpreparat rekommenderas inte för behandling av förkylning under graviditeten. Rekommenderat intag av zink under graviditeten är 9 mg per dygn. Zink påverkar enligt forskning förkylningens varaktighet endast om doserna överskrider 75 mg per dygn. Mängden zink som kan påverka förkylningens varaktighet är således flerfaldigt högre än det rekommenderade intaget och det finns ingen erfarenhet av användning av så höga doser under graviditet. Använd därför inte zink under graviditeten mot förkylning. Mängden zink i multivitaminpreparat för gravida överstiger inte de rekommenderade doserna. 

Kan nässpray som är avsedd för behandling av nästäppa användas under graviditeten?

Du kan vid behov behandla nästäppa med nässpray som innehåller xylometazolin eller oximetazolin. Dessa läkemedel drar dock samman blodkärlen kraftigt, så följ därför doseringsanvisningarna noggrant. Preparat i sprayform är lättare att administrera än droppar, varför nässpray är att föredra framför näsdroppar. Använd inte läkemedlet längre än vad som föreskrivs i instruktionerna (3–5 dagar, max. en vecka).

Hur kan jag behandla halsont under graviditeten? 

Under graviditeten kan du behandla halsont med de flesta receptfria sugtabletter avsedda för behandling av halsont enligt anvisningarna i förpackningen. Läs alltid bipacksedeln före du använder preparatet.

Sugtabletter som innehåller antiinflammatoriskt medel (flurbiprofen eller bensydamin) är ett andrahandsalternativ under graviditeten. Det finns ingen evidensbaserad kunskap om dessa preparat gällande användning under graviditeten. Efter graviditetsvecka 28 rekommenderas inte dessa preparat överhuvudtaget. 

Kan jag använda hostmedicin under graviditeten?

Det är oklart om hostmediciner har någon effekt och deras användning är oftast inte motiverad. Många preparat innehåller otaliga verkande ämnen, varav de flesta inte undersökts gällande trygg användning under graviditeten.

Om läkemedelsfri behandling inte hjälper, kan du vid behov använda kortvarigt dextrometorfan för att lindra torr och irriterande hosta. Av befintliga slemlösande läkemedel, kan du använda bromhexin mot slemhosta. Diskutera alltid långvarigt bruk på rådgivningen. 

Vad är feber?

Med feber avses när kroppstemperaturen stiger över det normala. Hos en vuxen beror den normala kroppstemperaturen till en del på mätningssättet och på tiden på dygnet. Den övre gränsen för normal temperatur är hos de flesta vuxna mellan 36,5 och 37,5 grader. Vid hög feber överstiger kroppstemperaturen 38 grader. Den vanligaste orsaken till feber är en förkylning som orsakats av ett virus, men feber kan även vara ett symtom på många andra sjukdomar. 

Är feber skadligt för fostret?

Under den första trimestern kan hög feber (38,5 grader eller mer) öka risken för fosterskada. Om du får feber som överskrider 38 grader bör du sänka febern med paracetamol. Du kan använda paracetamol i alla skeden av graviditeten enligt doseringsanvisningarna för vuxna. Paracetamol bör dock endast tas vid behov. Preparat som innehåller acetylsalicylsyra rekommenderas inte mot feber under något skede av graviditeten. 

Kan jag amma normalt om jag har feber och är förkyld?

Att mamman är förkyld eller har influensa utgör inget hinder för amning. Moderns antikroppar utsöndras i mjölken, och antikroppar i modersmjölken skyddar spädbarnet från sjukdom. Iaktta ändå god handhygien. 

Hur kan flunssasymtom behandlas under amning?

Paracetamol och ibuprofen går över i bröstmjölken i så små mängder att du kan ta dem mot feber även när du ammar. Preparat som innehåller acetylsalicylsyra rekommenderas inte för behandling av feber och förkylning under amning.

För behandling av nästäppa kan man vid behov använda nässpray som innehåller xylometazolin eller oximetazolin enligt anvisningar.Under amningen kan du behandla halsont med alla receptfria sugtabletter avsedda för behandling av halsont enligt anvisningarna i förpackningen.  Hosta vid amning behandlas enligt samma principer som under graviditeten

Zinkpreparat för att behandla flunssa rekommenderas inte under amning.

Vad är influensa?

Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av A- och B-virus som hör till ortomyxovirus och som kan vara farlig för riskgrupper. Det har inte påvisats att risken för missbildningar hos fostret ökar om mamman har influensa, men risken för missfall och en för tidig förlossning kan öka. Under graviditeten kan man utsättas för allvarliga följder av influensa, t.ex. lunginflammation. Risken för komplikationer ökar när graviditeten framskrider. Särskilt insjuknandet i influensa i slutskedet av graviditeten ökar risken för lunginflammation. 

Hur behandlas influensa tryggt under graviditeten?

Behandlingen av influensa under graviditeten är i första hand symtomenlig. Hög feber under den första trimestern kan skada fostrets normala utveckling och vid alla skeden av graviditeten rekommenderas i första hand paracetamol om febern överskrider 38 C. Virusläkemedel (oseltamivir) kan enligt läkarens ordination även användas under graviditet och amning.

Kan man vaccinera sig mot influensa under graviditeten?

Det viktigt att skydda sig mot en influensasmitta. Säsongsinfluensavaccinet har inte konstaterats öka fosterskador. Influensavaccin som används i Finland innehåller inte levande sjukdomsalstrare. 

Vaccinet är tryggt och rekommenderas före och under epidemiperioden för alla som är gravida oberoende av i vilket skede graviditeten är. Efter vaccinationen tar det cirka två veckor för antikroppar att bildas mot influensa, därför är det viktigt att ta vaccinet i god tid innan epidemin bryter ut. Det lönar sig att ta vaccinet så snart det erbjuds.  

Illamående och lindriga kräkningar förekommer hos 70–80 procent av gravida under början av graviditeten. Symptomen börjar i allmänhet några veckor efter utebliven menstruation och är som värst efter cirka 2–3 veckor. I allmänhet upphör illamåendet och kräkningarna under graviditetsveckorna 12–16, men en av tusen gravida har symptom under hela graviditeten. Det kan vara en tröst att undersökningar har visat att vanligt graviditetsillamående inte ökar riskerna med graviditeten utan snarare tvärtom – risken för missfall verkar till och med vara mindre.

Du kan lindra graviditetsillamåendet på följande sätt:

• Ät och drick ofta, små mängder åt gången (tom eller kraftigt uttänjd magsäck kan orsaka kräkningar)
• Undvik mat som gör dig illamående
• Flytande och kall mat är oftast bättre
• De receptfria läkemedlen meklozin och cyklizin mot åksjuka kan användas för behandling av illamående i början av graviditeten om läkemedelsfria metoder inte hjälper. Det är dock alltid bra att diskutera läkemedelsbehandling vid rådgivningsbesöket.
• Om läkemedelsfria metoder och receptfria preparat inte hjälper, kan läkaren ordinera ett kombinationspreparat som innehåller doxylamin och pyridoxin (B6-vitamin) för behandling av graviditetsillamåendet.
• Upprepade kräkningar är ofta förknippade med halsbränna som även kan behandlas medicinskt (se nedan). Behandling av halsbrännan kan också lindra symptomen för graviditetsillamåendet.

Hyperemesis gravidarum innebär häftiga kräkningar under graviditeten och leder till uttorkning och uppenbar viktminskning. Tillståndet kräver sjukhusvård (vätskebehandling och medicinering).

Halsbränna är ett vanligt besvär i början av graviditeten. Du kan lindra halsbränna på följande sätt:

• Ät små måltider och undvik att lägga dig ner genast efter att du har ätit.
• Undvik feta och starkt kryddade maträtter.
• Du kan använda antacider, sukralfater och natriumalginat som finns på apoteket. Det är viktigt att följa doseringsanvisningen.
• Om antacider eller slemhinneskyddande medel inte har någon effekt, kan man för behandling av halsbränna använda till exempel omeprazol eller esomeprazol. Det är dock bra att alltid diskutera medicineringen med rådgivningsläkaren.

För att behandla förstoppning kan du använda laxativer som ökar avföringsmassan. Även laktulos och makrogol kan användas under graviditeten. De upptas nästan inte alls från magtarmkanalen. Kortvarig användning av bisakodyl kan bli aktuellt vid svåra fall. Använd inte tarmstimulerande sennapreparat under graviditeten.

För symptomatiska hemorrojder kan du använda receptfria läkemedel enligt instruktionerna. Du behöver inte behandla hemorrojder om de inte ger besvär.  

Förstoppning vid amning behandlas enligt samma principer som under graviditeten. Medan du ammar kan du använda receptfria preparat enligt anvisningarna mot hemorrojder. 

Alla lokalbehandlingspreparat som fås receptfritt på apoteket, såsom vagitorium och krämer, kan användas både under graviditeten och vid amning. Lokalbehandlingspreparat är förstahandsvalet eftersom de verkar lokalt och endast en liten del av läkemedlet upptas i blodomloppet. Var försiktig när du använder en applikator i slutet av graviditeten.

Engångsdosbehandling som tas oralt (flukonazol) rekommenderas inte under graviditet som förstahandsval. Användningen har i enstaka studier kopplats till en förhöjd risk för missfall. Under amning behandlas vaginal svampinfektion med samma principer som under graviditeten. 

Nystatin som används för svampinfektion i munnen kan användas tryggt både under graviditeten och medan du ammar. Läkemedlet absorberas i mycket små mängder från munslemhinnan eller från tarmkanalen.

Obehandlad bakteriell vaginos kan öka risken för att vattnet går för tidigt och att barnet föds för tidigt. Symtomen för infektionen inkluderar en illaluktande gråaktig vitflytning, ofta tillsammans med lindrig klåda och sveda. 

Bakteriell vaginos behandlas med antibiotika. Förstahandsvalet under graviditeten är lokalbehandlingspreparat (vaginala krämer eller vagitorium), men en oral antibiotikakur kan också övervägas. Vid amning behandlas bakteriell vaginos med samma principer som under graviditeten.

Matförgiftning är en tarminfektion som fås från mat och som orsakas av en bakterie eller ett virus. De vanligaste sjukdomsalstrarna i Finland är norovirus, rotavirus, campylobacter och salmonella. Även stafylokockbakterier kan producera gift i maten som kan leda till en matförgiftning. En matförgiftning som fåtts utomlands orsakas vanligtvis av salmonella. Symtomen börjar oftast inom mindre än ett dygn efter måltiden. De vanligaste symtomen är diarré, illamående, kräkningar, magkramper och feber. 

Norovirus och rotavirus smittar även från en människa till en annan och orsakar vanligtvis epidemier på vårvintern. 

En vanlig matförgiftning eller magsjuka utgör ingen risk för fostret. Tillståndet kan i allmänhet skötas hemma genom att vila samt se till att få i sig tillräckligt med vätska och salter. Uppsök vård om diarrén orsakar våldsamma symtom eller om den är förknippad med hög feber eller om avföringen är blodig. Uppsök läkare också om ditt tillstånd försämras eller symtomen är långvariga.

 Kom ihåg att nämna för din läkare om du planerar att bli gravid, redan är gravid eller om du ammar. Paracetamol är förstahandspreparat mot migränanfall under graviditeten. Paracetamol kan användas under vilken fas av graviditeten som helst, i samma doser som före graviditeten. Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna som står på förpackningen. 

Du kan använda anti-inflammatoriska läkemedel som ibuprofen eller diklofenak en kort period under den första och andra trimestern för att behandla migrän anfall om paracetamol inte hjälper. Undvik dock upprepad användning av anti-inflammatoriska läkemedel från graviditetsvecka 20 framåt. Användningen under senare delen av graviditeten kan orsaka förändringar i fostrets njurfunktion, och i senare skedet (från 28. graviditetsvecka framåt) också påverka fostrets blodcirkulation. I enstaka fall har redan ett par dagars användning under den sista trimestern orsakat förändringar i blodcirkulationen i fostrets hjärta. Om din läkare har ordinerat metoklopramid för behandling av migränanfall, kan du använda det tillsammans med paracetamol eller anti-inflammatoriska läkemedel (se ovan) även under graviditeten. 

Smärtstillande läkemedel i opioidgruppen (t.ex. kodein) har inte bekräftats vara effektiva vid behandling av migränhuvudvärk. De bör inte användas under graviditeten.

Användning av migränspecifika läkemedel bör begränsas till tillfällen då förutnämnda läkemedel inte är effektiva. Av migränspecifika läkemedel finns tämligen mycket erfarenhet av kortvarig användning av sumatriptan under tidig graviditet utan att det uppvisats tecken på särskilda risker i graviditetens gång eller hos fostret. Det finns väldigt lite erfarenhet av regelbunden användning av sumatriptan eller av andra triptaner. Tala alltid med din läkare om du behöver använda dessa läkemedel under graviditeten. Profylaktisk läkemedelsbehandling bör övervägas ifall migränanfallen återkommer två eller tre gånger i månaden. 

Migränprofylax övervägs om migränanfallen kommer två gånger per månad eller oftare. För profylaktisk läkemedelsbehandling under graviditet ordineras vanligtvis ett läkemedel ur gruppen betablockerare (metoprolol eller propranolol). Användning av betablockerare kan leda till att blodtrycket sjunker, vilket bör övervakas på mödrarådgivningen.

Amitriptylin eller nortriptylin, som är läkemedel ur “den gamla skolan” mot depression, kan även användas under graviditeten.  

• Antiepileptika får inte användas för profylaktisk behandling av migrän under graviditeten. 
• Läkemedel som påverkar renin-angiotensinsystemet får inte användas under graviditeten. 
• Preparat som innehåller ergotamin får inte användas under graviditeten.

Paracetamol kan tas mot migrän medan du ammar. Du kan även tryggt behandla migrän med anti-inflammatoriska läkemedel såsom ibuprofen eller diklofenak. Naproxen eller ketoprofen kan också användas kortvarigt.  

Undvik helt läkemedel i opioidgruppen (t.ex. kodein) medan du ammar. Upprepad användning av opioider kan vara farligt och orsaka andningsdepression hos barnet.

Sumatriptan är förstahandsvalet bland migränspecifika läkemedel.  Läkemedlet skall gärna tas direkt efter amningen men ett egentligt amningsupehåll behövs inte. Om babyn är för tidigt född och nyfödd rekommenderas om möjligt ett amningsuppehåll på 8-12 timmar.  På detta sätt minimeras exponeringen.

Av de andra migränsspecifika läkemedlen finns mindre erarenhet. Eleptriptan, rizatriptan, zolmitriptan och almotriptan är ändå användbara under amning. Om du använder dessa migränspecifika läkemedel rekommenderas att läkemedlet tas direkt efter amning. Eletriptan kräver inget amningsuppehåll men med de andra ovannämnda läkemedlen rekommenderas ett amningsuppehåll på 4-12 timmar. Upprepad användning av dessa läkemedel bör undvikas. Kom ihåg att kolla upp läkemedels användningen med din läkare.

Rekommendationerna gällande profylaktisk läkemedelsbehandling för migrän under graviditet gäller även under amning.  

För behandling av springmask under graviditet och amning kan du använda pyrvin (Pyrvin). Läkemedlet absorberas till kroppen från mag-tarmkanalen endast i mycket små mängder. Mebendazol (Vermox) rekommenderas inte som primärt läkemedel för en fördrivning av springmask under graviditeten. Mebendazol kan användas under amning. 

För fördrivning av löss rekommenderas i första hand permetrin (Nix-schampo). Alternativt kan du också använda dimetikon (Hedrin), oljor (Paranix) eller pilbarksschampo (Rausch) som kan köpas på apoteket men vars effekt inte har påvisats. Under amningen kan lössen fördrivas enligt samma principer som under graviditeten. 

Nix-emulsionskräm (permetrin) kan användas under graviditeten och vid amning. Absorptionen genom huden är låg och inga särskilda risker har konstaterats.

Man kan också använda svavelvaselin under graviditet och amning. Svavelvaselin får inte hamna i spädbarnets mun. Om svavelvaselin behöver användas på bröstet på grund av skabbinfektion rekommenderas, att mjölken pumpas och ges med flaska under behandlingen. 

Om behandlingen av skabb misslyckats med permetrin och svavelvaselin under graviditet och amning, kan man överväga användning av bensylbensoat. Bensylbensoat får inte hamna i spädbarnets mun. Ifall du behöver behandla bröstet, tvätta bröstvårtorna med vatten och tvål före amningen.