Övriga exponeringar

För att ett ämne ska påverka fostrets utveckling eller utsöndras i mjölken, måste ämnet först cirkulera i mammans blodomlopp.  Absorptionen av hårfärgningsmedel från hårbotten till blodomloppet påverkas av hudens tillstånd (en större mängd ämnen kan absorberas genom skadad hud), ytans storlek som färgen har applicerats på (ju större område, desto mer absorberas), verkningstiden (ju längre man låter färgningsmedlet verka, desto mer absorberas det) samt hur ofta håret färgas (ju oftare hårfärgningsmedel används, desto större mängd hårfärg utsätter man sig för).  

När håret slingas, rör färgen vanligtvis inte direkt hårbotten, och då finns det knappt någon risk för att färgen absorberas i blodomloppet. Av denna anledning är slingor att föredra under graviditet och amning istället för att färga hela håret. Från själva håret hamnar ingenting i blodomloppet, så hår som redan är färgat utgör inte i sig någon risk under graviditet eller amning.

Hårfärger innehåller ett stort antal olika kemikalier, vars effekter på graviditeten har studerats endast lite. Dessutom är även allvarliga allergiska reaktioner möjliga. Det vanligaste allergiframkallande ämnet i permanenta och lätta hårfärger är parafenylendiamin (PPD). Eftersom det endast finns en begränsad mängd information om säkerheten med hårfärger, och hårfärgning bara har ett kosmetiskt syfte, är det bra om du undviker att färga håret.

Om du har färgat håret under graviditeten behöver du inte oroa dig eller vidta några åtgärder. Eftersom det endast finns en begränsad mängd information om säkerheten, och hårfärgning bara har ett kosmetiskt syfte, är det bra om du undviker att färga håret. Det finns inga officiella rekommendationer om hur många gånger man kan färga håret under en graviditet. Det är bra att undvika att exponera sig i onödan under graviditeten. 

Om du har färgat håret under amningen finns det ingen anledning att ta en amningspaus. Undvik att färga håret upprepade gånger också under amningen. 

I sina utvärderingar 2021 har EU:s vetenskapliga utvärderingskommitté kommit fram till att användningen av naturlig henna (pulver tillverkat av bladen från växten Lawsonia inermis) är säker. Naturlig henna innehåller i genomsnitt ca 1 % lawson (hennotansyra) och dess säkra gräns är satt till 1,4 % i produkten (https://health.ec.europa.eu/). Säkerheten hos högre halter av lawson än detta har inte utvärderats. Ren naturlig henna orsakar mer sällan allergiska symtom.

Lawson kan också tillverkas syntetiskt. Halterna i preparaten kan dock då vara betydligt högre än i naturlig henna. Färgämnen som innehåller syntetiskt lawson bör inte användas under graviditet och amning.

Den så kallade "svarta hennan" innehåller PPD. Allvarliga allergiska reaktioner är möjliga. Preparat som innehåller svart henna får inte användas under graviditet eller amning.

• Använd i första hand skyddskläder och vid behov till exempel citronellaolja på kläderna. Citronellaolja används för att bekämpa myggor, men effekten är kortvarig och svag.
• Du kan tända myggspiraler utomhus.
• Elektriska myggskydd innehåller vanligtvis allethrin. Det finns inga forskningsdata om användningen av allethrin under graviditet. Vistelse rekommenderas inte i rum där det elektriska myggskyddet är påslaget. Gå in i rummet först när myggskyddet stängts av.

Kemiska insektsmedel för huden, såsom preparat som innehåller dietyltoluamid (DEET), rekommenderas inte under graviditeten. Betydande mängder myggmedel som appliceras på huden kan absorberas till kroppen från huden. Det finns inga forskningsdata om utsöndringen av DEET i modersmjölk. Vid användning på små områden utsöndras knappast några betydande mängder DEET i modersmjölk. Var dock försiktig så att spädbarnet inte kommer i direkt kontakt med ämnet. Begränsa användningen av insektsmedel endast till områden som inte kan täckas med kläder.

Om myggbettet kliar eller är irriterat, är det ofarligt att använda lokala salvor (t.ex. hydrokortison, dexpanthenol). För behandling av en plötslig och kraftig överkänslighetsreaktion i en nödsituation (t.ex. getingstick) kan du använda en adrenalinpenna (EPIPEN).

Om du hittar ett fästingbett på dig själv under graviditeten, kontakta alltid läkare för bedömning av vårdbehovet.

Undvik att resa till riskområden (t.ex. malaria, zikavirus, denguefeber, West Nile-virus) under graviditeten och redan när du planerar graviditeten. Risken orsakad av sjukdomar som sprids via myggor i områdena under graviditeten är betydande. Om det är nödvändigt att resa till ett riskområde, skydda dig förutom med heltäckande kläder och myggnät även med kemiska myggmedel.

• Av kemiska myggmedel rekommenderas i första hand preparat som innehåller dietyltoluamid (DEET), eftersom de är effektivast. Begränsa dock användningen endast till de hudområden som inte skyddas av kläder och följ doseringsanvisningarna.
• Tvätta bort preparatet från huden så snart det inte längre finns någon risk för myggbett.
• Använd inte preparatet på skadad hud.
• Tvätta händerna noggrant efter applicering.
• Kemiska myggmedel kan minska effekten av solskyddskrämer.
• Applicera myggmedlet efter solskyddskrämen för att få bästa möjliga skydd från myggmedlet.

Bekämpningsmedel mot insekter är ofarliga för människor om de används rätt. De vanligaste aktiva substanserna är pyretriner eller pyretroider. Även om dessa ämnen inte har konstaterats orsaka fosterskador, bör du ändå undvika onödig exponering under graviditeten. Följ tillverkarens bruksanvisningar och karenstider när du använder bekämpningsmedel. Ventilera om möjligt utrymmet efter behandlingen.

Använd sådana krämer under graviditeten och amningen vars skydd baseras på fysikaliskt skydd (titandioxid eller zinkoxid). Glöm inte att även skydda dig med kläder. Undvik upprepad användning av solskyddsmedel som innehåller kemiska skyddsmedel, eftersom olika kemiska ämnen kan absorberas från dem genom huden, särskilt vid behandling av stora hudområden. Vissa av dessa ämnen har i tester visat sig ha östrogenliknande (kvinnligt könshormon) aktivitet (t.ex. oktylmetoxicinnamat, OMC). Detta gäller även nya generationens kemiska skyddsmedel. För närvarande har det inte kunnat visats att de absorberas i mindre grad genom huden än de kemiska solskydden av den äldre typen. Även dag- och makeupkrämer kan ha kemiska skyddsämnen, så undvik att använda dem kontinuerligt. 

Undvik brun-utan-sol-krämer. Dihydroxiacetonet (DHA) i preparaten förekommer i växter och djur samt hos människor som en produkt av blodsockerregleringen. Påverkan på fosterutvecklingen har inte studerats. Dessutom kan produkterna innehålla andra ämnen vars påverkan på fostret inte är känt. Undvik därför upprepad behandling av stora hudområden. 

Undvik att använda parfymer regelbundet. De kan innehålla ämnen med en östrogenliknande effekt. Användning av extra dofter, aromterapeutiska oljor eller andra starkt doftande preparat rekommenderas inte. 

Du kan använda deodoranter, inklusive sådana som innehåller aluminium, under graviditet och amning. Produkten är avsedd att endast placeras på ett litet hudområde, vilket ger en låg absorption. 

Tandkrämer är säkert. Även tandblekningsprodukter som säljs i livsmedelsbutiker kan användas. 

Du kan använda munvatten under såväl graviditet som amning. Eventuell alkohol som ingår i produkten utgör inte något problem vid normal användning, om du inte sväljer munvattnet och bara sköljer under en kort stund. Jodhaltiga munvatten såsom Betadine, rekommenderas inte.

Upprepad användning av konstnaglar rekommenderas inte under graviditeten. Befintliga konstnaglar utgör ingen risk och behöver inte tas bort på grund av graviditeten. Vid användning av gelteknik blir exponering via luftvägarna mindre än vid användning av akrylteknik, därmed utgör gelteknink sällan en hälsorisk för gravida. Om du är gravid och arbetar med konstnaglar, kontrollera säkerheten med dina arbetsförhållanden med din företagshälsovård. 

Vid fransförlängning används lim som innehåller akrylatföreningar. Akrylater räknas som lösningsmedel. Även om mängden lim som används är låg, kan halterna i inandningsluften på salongen öka under behandlingen och exponering för lösningsmedel kan ske under behandlingen i upp till två timmar. Dessutom är akrylatföreningar vanliga orsaker till allergi, och lokala allergiska reaktioner kan förekomma. Av dessa skäl rekommenderas inte ögonfransförlängning under graviditet eller amning. Om du arbetar med sådana här behandlingar, kontrollera på Arbetshälsoinstitutets webbplats gällande rekommenderade skyddsåtgärder (www.ttl.fi/sv). 

Vid tatuering sticker man in färgämne i hudens nedre hudlager. Färgämnet stannar kvar länge i huden, upp till flera decennier, men en del av färgämnet kan transporteras till andra delar av kroppen. Det finns inga studier om säkerheten gällande tatueringsfärger och graviditet. Undvik därför att tatuera dig under graviditeten.  

Samma rekommendation gäller microblading-behandlingar, fastän färgen endast injiceras i hudens yttersta lager. Det finns en risk för infektion och allergi med behandlingen och graviditeten kan eventuellt även påverka slutresultatet. Det är bäst att vänta med behandlingen till efter avslutad amning. 

Det är en bra idé att i god tid ta reda på de vaccinationer som behövs för en resa och att ta dem redan före graviditeten om du vet att du ska resa. Rutinmässiga vaccinationer/boostervaccinationer rekommenderas dock inte att tas under graviditeten utan särskilda skäl. Vacciner som inte innehåller levande sjukdomsalstrare kan efter eget övervägande administreras om en gravid kvinna reser till ett högriskområde.

Läs mer om vaccinationer för gravida  (THL)

Under graviditeten kan vaccinationer ges enligt individuellt övervägande till dem som kommer att vistas på ett riskområde i mer än en månad. 

Förutom fästingburen hjärninflammation sprider fästingar borrelia, mot vilken det inte finns något vaccin. Om du är gravid och du blir biten av en fästing, kontakta alltid en läkare.

Risken för allvarlig malaria är stor om man är gravid, alltså bör du undvika att resa till malaria-områden under graviditeten. Malaria kan orsaka mamman svår anemi och öka risken för missfall. Även fostrets tillväxt kan bli långsammare och risken för låg vikt samt fosterdöd ökar. En malariasmitta under graviditeten kan orsaka en lösgöring av moderkakan och en för tidig förlossning.

Eftersom läkemedlen inte ger ett fullständigt skydd är det nödvändigt att skydda sig med kläder. Det är bra att diskutera med en läkare om lämpliga alternativ till förebyggande medicinering om det är nödvändigt att resa. Det är viktigt att komma ihåg att använda myggnät samt myggmedel.

Läs mer om malaria

Zikaviruset hör till flavivirus och orsakar vanligtvis en mycket lindrig febersjukdom, men det kan vara farligt för fostret. Zikavirus förekommer i Afrika, Indien, Sydostasien och Sydamerika. Zikaviruset sprids särskilt via dagaktiva mygg. En infektion under graviditeten kan orsaka mikrocefali, dvs. för litet huvud och andra skador i centrala nervsystemet. Med mikrocefali avses att fostrets huvud inte växer normalt, vilket kan äventyra den normala utvecklingen av hjärnan. I värsta fall kan detta leda till en svår utvecklingsstörning.
 
Du bör undvika en resa till ett zikavirusområde om en graviditet är möjlig eller om du redan är gravid. Myndigheterna betonar vikten av förebyggande åtgärder om det inte är möjligt att undvika att resa till regionen. Undvik myggstick genom att klä dig i täckande kläder, undvika platser med myggor och använd myggnät när du sover. 

Andra myggburna infektioner inkluderar till exempel denguefeber och gula febern, japansk encefalit och West Nile-virus. Även om dessa inte är kända för att vara direkt skadliga för fostret är en allvarlig virusinfektion hos mamman som sådan också en risk för fostret. Du bör undvika resor till riskområden under graviditeten. Vaccination av gravida mot gula febern kan övervägas i situationer där resan är nödvändig. Det finns inget vaccin mot denguefeber. Det finns ett vaccin mot japansk encefalit som kan tas av särskilda skäl, till exempel om man vistas i landsbygdsliknande förhållanden i mer än en månad.

Det är bra att skydda sig mot myggbett främst med lämpliga kläder och genom att sova under ett myggnät på natten. Myggmedel kan användas på områden som inte kan skyddas med kläder. Det är värt att försöka undvika platser med myggor. När du är ute kan du bränna myggspiraler. 

Det mest effektiva kemiska myggmedlet är DEET (dietyltoluamid). Dess användning hos gravida är berättigad om du reser till ett område där det finns risk för allvarlig infektion (i området förekommer till exempel malaria eller Zikavirus). Eftersom DEET absorberas från huden i blodomloppet är det bra att begränsa användningen av medlet till hudområden som inte skyddas med kläder. Effektiviteten hos andra myggmedel som appliceras på huden är sämre.

God handhygien är a och o. Tvätta händerna med tvål och använd alltid handdesinfektionsmedel innan du äter. Du kan ta mjölksyrabakterier under resan. Diarré behandlas i huvudsak med tillräckligt intag av vätska och diarrédrycker som korrigerar elektrolytbalansen. Feberfri diarré kan i svåra fall också behandlas kortvarigt med loperamid. Vid långvarig diarré är det bra att kontakta en läkare som ordinerar antibiotika vid behov.

Under resan bör du äta endast kött, fisk eller kyckling som tillretts väl. Sallad, frukt och grönsaker ska tvättas noggrant eller skalas. Till exempel kan rått kött, jordiga grönsaker eller sallad innehålla sjukdomsalstrare som kan vara farliga för graviditeten och fostret (toxoplasma, listeria).

På grund av graviditeten är risken för blodproppar i samband med långa flygresor högre än normalt. Långa flygresor bör därför undvikas åtminstone under den sista månaden och korta inrikesflyg under de sista två veckorna – det är bra att reda ut eventuella risker med graviditeten till exempel på mödrarådgivningen. Vissa flygbolag kan kräva ett läkarintyg från gravida kvinnor före resan. Mer detaljerade anvisningar finns på flygbolagets webbplats.

Mängden kosmisk strålning under en enskild flygresa utgör ingen risk för fostret. Om du flyger i hundratals timmar under graviditeten bör flygen från fall till fall begränsas på grund av exponering för kosmisk bakgrundsstrålning.

Under graviditeten ska du inte dyka. Vid dykning kan syretillförseln störas och potentiella gasbubblor kan vara farliga för fostret. Graviditet och dykning passar inte ihop.

Att skydda sig med kläder är viktigast. Under graviditeten rekommenderas solkrämer som innehåller fysikaliskt skydd (t.ex. titandioxid). Åtminstone en del av de kemiska solskyddsmedlen absorberas genom huden och kan alltså vara mätbara i blodomloppet. Det finns knappt med forskningsbevis på eventuella effekter på fostrets utveckling. Därför bör du undvika användningen av kemiska solskyddsmedel upprepade gånger eller på stora hudområden.   

Under graviditeten bör du undvika onödiga röntgenundersökningar. Under graviditeten kan det dock uppstå situationer när en röntgenundersökning är nödvändig. Till exempel är strålningsmängden från en tandröntgenundersökning så liten att den inte skadar fostret. Undersökningen kan göras om det finns särskilda skäl till den. Från tandröntgen är strålningsdosen som fostret får mindre än 0,01 millisievert, även när mamman inte har bukskydd. Doser under 50 millisievert ökar inte risken för fostermissbildningar eller skador på centrala nervsystemet.

Mer information om röntgenundersökningar finns på Strålsäkerhetscentralens webbplats.

Om du är gravid och din arbetsrelaterade exponering anses vara skadlig, ska du få sådana arbetsuppgifter där ingen skadlig exponering förekommer. Om det inte finns någon sådan möjlighet är särskild moderskapsledighet möjlig.

Företagshälsovården har en lagstadgad uppgift att kartlägga gravida kvinnors arbetsförhållanden. Om du inte har en fungerande företagshälsovård kan du i första hand kontakta din läkare på hälsocentralen. Vid behov kan läkaren också konsultera experter på Arbetshälsoinstitutet. Du kan också själv fylla i formuläret för insamling av uppgifter om graviditet och arbete på Arbetshälsoinstitutets webbplats, som kan användas för att be om information om skadlig exponering från experter vid Arbetshälsoinstitutet.

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin som reglerar tillväxten och differentieringen av i synnerhet snabbväxande celler. Vitamin A har som uppgift att bland annat ta hand om hudens och slemhinnornas funktion och regenerering samt att främja bentillväxt. Dessutom påverkar den synen, utvecklingen av immunsvaret samt reproduktionen.

• Den vanligaste formen av vitamin A är retinol som finns i produkter från djurriket.
• Konsumtionen av livsmedel som är rika på vitamin A bör begränsas under graviditeten. Du kan läsa om matrekommendationer under graviditeten på Livsmedelsverkets webbplats.
• Det finns inget behov av A-vitamintillskott under graviditeten, eftersom en normal finländsk kost vanligtvis ger en tillräcklig mängd vitamin A.
• De vanligaste multivitaminpreparaten, som kan köpas på apoteken i Finland innehåller inte en sådan mängd A-vitamin som skulle skada fostret.
• Anmärkningsvärt höga doser (> 7500 mikrogram/ 25000 IU) vitamin A kan vara skadliga för fostrets utveckling.
• Betakaroten är ett förstadium till vitamin A som finns i växtriket. Betakaroten som fås med maten kan inte ge en skadlig mängd vitamin A. Kosttillskott som innehåller betakaroten bör dock inte användas under graviditeten.

Rekommendationer för intag

 Rekommenderat dagligt intag av vitamin A från kosten:

• Under graviditeten rekommenderas 800 mikrogram (2700 IU) per dygn.
• Under amningen rekommenderas 1 100 mikrogram (3300 IU) per dygn. Vitamin A som finns i bröstmjölk är tillräckligt för att trygga barnets behov av vitamin A.

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som behövs för absorption av kalcium och fosfat och för utvecklingen av fostrets skelett. D-vitaminbrist orsakar störningar i bentillväxten och utvecklingen, såsom engelska sjukan hos barn och störningar i skelettmineraliseringen (osteomalaci) och osteoporos hos vuxna. 

• Under graviditeten är det rekommenderade intaget av D-vitamin 10 mikrogram per dygn för alla mammor under hela året, oavsett kosten.
• I första hand rekommenderas vitamin D i form av D3.
• Det finns knappt med information om effekterna av höga D-vitamindoser på graviditeten. Om du under den tidiga graviditeten använt en betydligt högre dos (t.ex. 50 eller 100 mcg/dygn) finns det ingen information om att det skulle orsaka någon särskild risk. D-vitamindosen bör dock minskas till den rekommenderade nivån under återstoden av graviditeten, om inte annat föreskrivs av läkaren.
• Under amningen är det rekommenderade intaget för mamman 10 mikrogram per dag. Bröstmjölk innehåller en låg nivå av D-vitamin, varför det är viktigt att ge D-vitamintillskott också till barnet. Det rekommenderade intaget bör emellertid inte överskridas, eftersom det inte finns någon information om hur höga doser påverkar D-vitaminhalten i bröstmjölk. 

D-vitaminkällor i kosten

De viktigaste källorna till D-vitamin i kosten är fisk, kött, ägg, vitaminerade mjölkprodukter och margarin. Användningen av D-vitaminerade livsmedel är säkert under graviditeten. Du kan inte få för mycket D-vitamin från normal mat eller solljus.

Rekommenderat dagligt intag av jod under graviditeten är 175 mikrogram/dag. Finländarnas jodintag förbättras gradvis till följd av att man rekommenderar användning av jodsalt (FinRavinto-undersökningen 2017, THL). 

Under graviditeten är ett tillräckligt jodintag också viktigt för fostrets utveckling och sköldkörtelfunktion. Otillräckligt intag av jod kan ha en skadlig effekt på den intellektuella utvecklingen. 

Jodkällor från kosten inkluderar kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Även om användningen av salt inte bör ökas, är det viktigt att använda joderat matsalt som salt. Ett tillräckligt jodintag kan säkerställas ända från planeringen av en graviditet genom att använda multivitaminpreparat som är avsedda för att användas under graviditeten och som fås på apoteket. De innehåller 100–175 mikrogram jod per daglig dos, vilket säkerställer ett tillräckligt dagligt jodintag.

Kosttillskott som innehåller tång kan innehålla stora mängder jod och deras användning under graviditeten rekommenderas inte.

Under amning är det rekommenderade dagliga intaget av jod 200 mikrogram.

Om din mamma har en sköldkörtelsjukdom bör du diskutera joddoseringen med din läkare.

Järn är en viktig komponent i de röda blodkropparnas hemoglobin, vars funktion är att transportera syre från lungorna till vävnaderna. Behovet av järn hos kvinnor i fertil ålder varierar individuellt. Ökningen i behovet av järn under graviditeten beror på ökningen av mammans blodmängd samt på moderkakan och fostrets tillväxt. S-ferritinvärdet anger mängden lagrat järn. Järnbrist kan orsaka trötthet, dålig kondition och anemi.  

Rekommendationer för intag

• En vanlig kost kan uppfylla ungefär hälften av järnbehovet under graviditeten, den andra hälften måste komma från moderns järnlager eller från järntillskott.
• Under graviditeten följs hemoglobinet upp på mödravårdscentralen och järntillskott kan påbörjas enligt mödravårdscentralens anvisningar.
• Under graviditeten behandlas järnbrist främst med orala järntillskott, vanligtvis 100–200 mg/dygn.
• Användningen av järntillskott under den tidiga graviditeten ökar inte risken för fosterskador, men det kan öka det eventuella illamåendet under den första trimestern.
• Beslut om intravenös järnbehandling fattas inom den specialiserade sjukvården.  Intravenös järnbehandling är förknippad med risk för allvarlig allergisk reaktion och bör alltid baseras på en noggrann bedömning av den behandlande läkaren. 

Järnrika örtjuicer säljs på apotek och hälsokostaffärer i Finland. Förutom järn och vattenlösliga vitaminer innehåller vissa preparat små mängder av flera olika fruktjuicer och örtextrakt. Mängden järn som ingår i preparaten är i allmänhet inte tillräcklig för att säkerställa järnintaget under graviditeten, och det finns otillräckliga vetenskapliga bevis på att alla örtextrakt är säkra under graviditeten.

Järnabsorptionen försämras bland annat av kalcium och av antacider som används bland annat för behandling av halsbränna (kalcium-, magnesium- och aluminiumsalter). Järnmedicineringen hämmar absorptionen av tyroxin och det ska finnas en paus på minst fyra timmar mellan preparaten.

Järnkällor i kosten

I livsmedel förekommer järn i två former, i animaliska produkter främst som hemjärn och i växtprodukter som icke-hemjärn. Animaliskt hemjärn absorberas mer effektivt från tarmen än järn av vegetabiliskt ursprung. Järn fås från kött, inälvor och fullkorn, särskilt rågbröd.

Absorptionen av järn underlättas av samtidigt intag av grönsaker, bär och frukter som är rika på C-vitamin. Däremot förhindrar te, kaffe och mjölkprodukter absorptionen av järn.