Gå till huvudinnehåll

Kvinnokliniken: 90 år med kvinnosjukdomar och förlossningar

I webbutställningen kan du bekanta dig med Kvinnoklinikens historia från 1930-talet till idag. Utställningen är producerad av HUS museiutskott.

Naistenklinikka 1934

Kvinnokliniken var den första sjukhusbyggnaden på Mejlans sjukhusområde. I bakgrunden syns ekonomibyggnaden, från vilken maten transporterades till Kvinnokliniken via en tunnel. Foto: Rafael Roos, 1934, HUS.

Kvinnokliniken grundas

Finlands första barnbördshus flyttade tillsammans med universitetet från Åbo till Helsingfors år 1833. I början på 1900-talet ökar sjukhusförlossningarna i den grad att Helsingfors barnbördshus kapacitet inte längre räcker till. Även Gynekologiska klinikens utrymmen är bristfälliga. Seth Wichmann utnämns till professori i obstetrik och gynekologi år 1924, varefter han börjar driva på för att Kvinnokliniken ska byggas.

Kvinnokliniken invigdes 3.10.1934. Den är Finlands första och Europas största förlossnings- och gynekologiska klinik. Till Kvinnoklinikens uppgift som universitetssjukhus har från första början även hört att utbilda läkare.

Naistenklinikan edeltäjä, vanha Kätilöopisto.

Helsingfors barnbördshus, sedermera känt som gamla Barnmorskeinstitutet, var Kvinnoklinikens föregångare. Foto: K. Helve, Helsingfors stadsmuseum.

Kuvassa on Naistenklinikka vuonna 1934.

Kvinnokliniken färdigställs år 1934. Byggnaden, som ritades av arkitekten Jussi Paatela, är ett fint exempel på funktionalistisk arkitektur. Huvudändamålet var att skapa en praktisk och hygienisk byggnad. Foto: Aarne Pietinen, HUS

Seth Wichman katse kohti kameraa.

Seth Wichmann (1885–1939) var den främsta drivande kraften vid Kvinnoklinikens tillkomst. Han deltog i planeringen av sjukhuset och verkade som överläkare och föreståndare för kliniken I och III vid Kvinnokliniken. Foto: Atelier Apollo, 1923–1927, Museiverket, historiska bildsamlingarna.

Laimi Ladenius valkoisessa takissa.

Laimi Leidenius (1877–1938) var den första kvinnliga innehavaren av en medicinsk professur i Norden. Som medlem av byggnadskommittén deltog Leidenius i planeringen av Kvinnokliniken, där hon verkade som föreståndare och överläkare för klinik II. Foto: Heinrich Iffland, 1937, Museiverket, historiska bildsamlingarna.

1930- och 1940-talen: babyboom på den nya kliniken

Att föda på sjukhus blir fort vanligare efter att kliniken blivit färdig. Gynekologiska cancersjukdomar behandlas från första början med strålbehandling och kirurgi. Under andra världskriget fungerar Kvinnokliniken både som förlossningssjukhus och krigssjukhus. Efter krigsslutet sker mer än varannan förlossning på sjukhus. Den efterkrigstida babyboomen märks även på Kvinnokliniken.

Kuva leikkaussalista, jota Wichmann esittelee.

Kvinnokliniken invigdes under festliga former 3.10.1934. Professor Wichmann demonstrerade operationssalen för president Pehr Evind Svinhufvud och fru Ellen Svinhufvud. Foto: Aarne Pietinen, HUS.

Tutkimushuone edestäpäin kuvattuna, jossa on yksi hoitaja.

Undersökningsrum på Kvinnokliniken år 1934. Foto: Rafael Roos, HUS.

Hoitaja laskemassa vastasyntynyttä sänkyyn.

Nyfödda transporteras till sina mammor för att ammas på 1950-talet. För de stora åldersklasserna skulle allting vara stort – med början från transportvagnar och barnrum. Foto: HUS.

1950- och 1960-talen: Framsteg inom cancerscreening

Röntgenundersökningar av foster slopas på grund av ökad cancerrisk, vilket innebär att det är nästintill omöjligt att upptäcka utvecklingsstörningar innan födseln. Från 1960-talet kontrolleras fostrets tillstånd med mikrofon, och med hjälp av tidiga ultraljudsapparater. Kvinnoklinikens överläkare, professor Sakari Timonen, organiserar ett screeningprogram för cancer i livmoderhalsen, vilket leder till att dödligheten i cancerformen minskar i hela landet.

Hoitaja tarkistamassa sikiön vointia.

Innan ultraljudsapparaterna var tratten det viktigaste instrumentet för att kontrollera fostrets hälsa. Foto: HUS.

10 lääketieteen kandidaattia harjoittelemassa.

Medicine kandidater övar på att förlösa med tång med hjälp av en förlossningsfantom. Foto: HUS.

Numeroriipus

Fram till 1960-talet fick varje nyfödd ett halsband med ett personligt nummer, vars syfte var att förhindra att barn förväxlades i barnrummet. Foto: Anders Manns, HUS.

Radiumaplikaattoreita

Intrauterina radiumapplikatorer användes från 1930-talet till 1980-talet för att behandla livmoderhalscancer. Applikatorer packades på Kvinnokliniken ännu på 1980-talet.

Bara kvinnor som passerat fertil ålder fick jobba som radiumpackare och endast i ett halvt år en gång i livet. Foto: Anders Manns, HUS.

1970- och 1980-talen: fosterdiagnostiken förbättras

Kvinnoklinikens tillbyggnad blir färdig år 1975. Förlossningssalar där flera föder samtidigt förpassas till historien och pappor tillåts delta i förlossningar. Fosterdiagnostiken förbättras: laboratoriet för prenatal genetik, som analyserar fostervattenprov, inleder sin verksamhet och ultraljudsundersökning görs vid varje graviditet. Finlands första provrörsbarn föddes 1984. Tack vare masscreening och nya behandlingsmetoder botas 85 procent av patienter med livmoderhalscancer i stadium 1.

Kaksi kätilö synnytyssalissa potilaan kanssa 1970-luvulla

Ännu i början på 1970-talet var förlossningssalar för tre patienter i bruk på Kvinnokliniken. Foto: HUS.

Kaksi lääkäriä vauvan kanssa

Läkarna Aarne Koskimies och Anssi Tenhunen med Finlands första provrörsbarn år 1984. Foto: HUS.

Naistenklinikan synnytyssali etuviistosta kuvattuna

Förlossningssal på Kvinnokliniken år 1984. Foto: Erkki Manninen, HUS.

Oppilaiden lahjoittama pakkaus

En veckolång intensivperiod i förlossningslära som var obligatorisk för alla Helsingfors universitets medicine kandidater arrangerades vid Kvinnokliniken fram till år 2021. Kvinnoklinikens lärarkår fick år 1986 en humoristisk förpackning med en smula överraskande redskap avsedda för kandidatundervisningen som gåva av kandidaterna. Den så kallade kandidatförpackningen innehåller bland annat bjällror för att fästas vid kandidaterna. Foto: Anders Manns, HUS.

1990- och 2000-talen: titthålstekniken utvecklas

Titthålskirurgi används allmänt vid gynekologiska operationer. Vården blir mer patientorienterad och föderskor får till exempel välja förlossningsställning. Kvinnokliniken och Barnmorskeinstitutet slås ihop till en gemensam administrativ enhet. Cancervård, fosterdiagnostik och riskförlossningar koncentreras till Kvinnokliniken.

Johtokeskus, jossa useita televisioita

Förlossningssalarna övervakades centralt. Foto: HUS.

Kuva tyhjästä synnytyssalista 1990-luvulla

Förlossningssal på Kvinnokliniken år 1998. På 1990-talet började man i allt högre grad också ta föderskornas stödpersoner i beaktande. Foto: HUS.

Puinen synnytysjakkara

I och med utvecklingen mot en mjukare förlossningspraxis har föderskor på Kvinnokliniken sedan 1990-talet själv fått välja förlossningsposition. Ett alternativ är till exempel att använda förlossningsstol. Foto: Anders Manns, HUS.

2010- och 2020-talen: nya utrymmen för föderskor och gynekologiska patienter

Kvinnoklinikens nya tillbyggnad blir färdig år 2016. De förnyade lokalerna inhyser operations- och förlossningsavdelningar, en intensivvårdsavdelning för nyfödda, undervisningsrum, magnetröntgenutrustning samt rum för stödpersoner. Efter att Barnmorskeinstitutet stängts år 2017 föds var femte finländare på Kvinnokliniken. I januari 2024 tar man i bruk en toppmodern ny operationsrobot för krävande gynekologisk cancer- och endometrioskirurgi.

Naistenklinikan L-siipi

Kvinnoklinikens tillbyggnad, L-flygeln, blev färdig år 2016. Foto: Matti Snellman, 2019, HUS.

Kuva kätilöstä äidin ja vauvan kanssa perhepesässä.

Efter förlossningen har en familj med en frisk nyfödd möjlighet att flytta från förlossningsavdelningen till Hotell Familjeboet i Mejlans, som togs i bruk år 2017. Foto: Ville Männikkö, HUS.

Kätilöitä tanssimassa Flashmobia Naistenklinikan pihalla

Barnmorskorna arrangerade i april 2020 en flashmob på Kvinnokliniken som artisten Darude deltog i. Syftet med det såkallade Balkongdarude-tilltaget var att höja såväl personalens som föderskornas humör under coronapandemin, som gjort att man blivit tvungen att införa närvarobegränsningar på sjukhuset för föderskornas stödpersoner. Foto: Ville Männikkö, HUS.

Respons

Hittade du vad du sökte?

Tack för responsen!

Tack för responsen!

Skriv in din respons om webbplatsen här.

Du skriver väl inte in dina personliga uppgifter här. Observera att vi inte svarar på respons som lämnats via denna blankett. Respons som inte gäller webbplatsen kan ges på vår webbplats.

Skriv in din respons om webbplatsen här.

Du skriver väl inte in dina personliga uppgifter här. Observera att vi inte svarar på respons som lämnats via denna blankett. Respons som inte gäller webbplatsen kan ges på vår webbplats.