Tölö sjukhus: 90 år av behandling av olycksfall
Välkommen till webbutställningen om Tölö sjukhus 90-åriga historia! Utställningen, som är producerad av HUS museiutskott, går igenom de centrala skedena i sjukhusets historia, ända från sjukhusets grundande år 1932 till det sista verksamhetsåret 2022.
Finlands Röda Kors sjukhus kort efter att det färdigställts år 1932.
Finlands Röda Kors sjukhus stod färdig i Tölö i Helsingfors 1932. Sjukhuset blev en del av Helsingfors universitetscentralsjukhus, dvs. HUCS, år 1958 och två år senare bytte det namn till Tölö sjukhus.
På sjukhuset har man ända från början koncentrerat sig på vård av patienter som skadat sig i olycksfall och sjukhuset har varit en föregångare i utvecklingen av behandlingen av olycksfallsskador. Bland annat Finlands första neurokirurgiska avdelning, intensivvårdsavdelning för traumapatienter samt en brännskadeenhet har inlett sin verksamhet på sjukhuset. Sedan 1960-talet har vården av olycksfallspatienter som skadat sig svårt och som kräver specialiserad sjukvård i Helsingfors och Nyland koncentrerats till Tölö sjukhus. Fram till 2022 var sjukhuset ett av de största traumacentren i Nordeuropa.
Sjukhusets grundande
Richard Faltin, som verkade som kirurg och ledare för Finlands Röda Kors (FRK) fältambulans i flera krig, ansåg att FRK behövde ett eget sjukhus för att kunna utrusta ett fältsjukhus och utbilda sjukvårdspersonal för den krigstida verksamheten. Marskalk Gustaf Mannerheim, som blev ordförande för FRK år 1921, ledde en penninginsamlingskampanj, vars medel tillsammans med ett lån gick till byggandet av sjukhuset.
När sjukhuset byggdes ansåg man att det skulle koncentrera sig på vård av olycksfallspatienter, eftersom det motsvarade bäst FRK:s krigstida uppgift. Därför valdes platsen för sjukhuset intill stora trafikleder och för sjukhuset planerades också en förstahjälpsstation, en fungerande körförbindelse för sjuktransporter samt sjukhusavdelningar som stöder förstahjälpsverksamheten.
På bilden till vänster professor Richard Faltin, Berrit Kihlman, överskötare på FRK:s sjukhus, marskalk C. G. E. Mannerheim samt sanitärgeneralmajor Eino Suolahti på Invalidsjukhusets tak år 1940. Faltin utvecklade behandlingen av skador och främjade traumatologikunnandet i Finland. Han anses vara den finländska plastikkirurgins fader.
Sjukhusbyggnaden med 150 vårdplatser som ritats av arkitekt Jussi Paatela stod färdig 1932. I det västra tornet med nio våningar (på bilden till vänster) fanns bostäder för vårdpersonalen, i den mellersta delen polikliniker, operationssalar och patientrum samt i östra gaveln tvätteriet, kök och hushållspersonalens bostäder. När sjukhuset stod färdigt var det ett av Europas modernaste.
En patient vårdas i ett behandlingsrum på Finlands Röda Kors sjukhus akutmottagning på 1940- eller 1950-talet.
1930- och 1940-talet
På 1930-talet koncentrerades verksamheten på allmän kirurgi, traumakirurgi och neurokirurgi. På sjukhuset behandlades årligen ett stort antal skallskador, varför Finlands första neurokirurgiska avdelning grundades 1936 på sjukhuset.
Under vinter- och fortsättningskriget fungerade sjukhuset som krigssjukhus. Behandlingen av hjärn-, ryggmärgs- och nervskador koncentrerades till sjukhuset. Utöver dessa behandlade man bland annat käk- och ansiktsskador, svåra skador i extremiteter och amputationer.
Kirurg Aarno Snellman (i mitten på bilden) specialiserade sig på neurokirurgi i Sverige och genomförde den första hjärnoperationen i september 1935 när han återvänt till Finland. På bilden överläkare Snellman under en neurokirurgisk operation assisterad av underläkare Gunnar af Björkesten på 1940- eller 1950-talet.
Under kriget byggdes en underjordisk sjukhusavdelning på sjukhuset där man kunde vårda patienter som skadats i bombningar samt andra patienter, även under flyglarm och bombningar. På bilden överskötare Berrit Kihlman och doktor Sven Rehnberg i den underjordiska operationssalen.
År 1941 började man utbilda hjälpsystrar, dvs. frivilliga hjälpsjukskötare till fält- och krigssjukhusen. På bilden packar en hjälpsyster rena förbandsmaterial under kriget.
FRK:s Blodtjänst som grundats 1947 fungerade i sjukhusets lokaler 1948–1972. Till höger på bilden professor Harri Nevanlinna som ledde Blodtjänsten 1948–1988 och till vänster blodtjänstskötaren (senare ledande sjukskötare) Terttu Waltzer i slutet av 1950-talet.
Finlands första EEG-apparat togs i bruk på sjukhuset 1948. Apparaten mäter hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som fästs på huvudet.
1950- och 1960-talet
På 1950-talet fokuserade verksamheten på kirurgiska ingrepp. När sjukhuset år 1958 övergick i HUCS ägo grundades kliniker för ortopedi och traumatologi samt neurokirurgi på sjukhuset. Tillsammans fungerade klinikerna som Finlands första traumacentrum.
Operationsbehandlingen av bentumörer inleddes på 1960-talet och en benbank grundades 1968 för att stödja den.
1959 färdigställdes tillbyggnaden i röd tegel som ritats av arkitekt Veli Paatela (på bilden till vänster) och som hade lokaler för neurokirurgiska kliniken, polikliniken och administrationen.
Finlands första intensivövervakningsavdelning, "observationsrummet", med plats för fyra patienter grundades på neurokirurgiska kliniken 1959. Sjukskötaren övervakade patientens tillstånd bredvid sängen. Den första intensivvårdsavdelningen som koncentrerade sig på olycksfallspatienter grundades också i Tölö 1966.
Administrationsavdelningens lokaler gjordes om till en ny olycksfallsstation år 1966. Ända sedan 1960 har vården av svårt skadade patienter i Nyland varit koncentrerad till Tölö sjukhus.
Skådespelaren Tauno Palo vårdas på Tölö sjukhus olycksfallsstation på 1960-talet.
1970- och 1980-talet
Den nya operationssalsflygeln blev färdig 1984. De fyra operationssalarna i flygeln var reserverade för ortopediska operationer och jouroperationer.
HUCS plastikkirurgiska avdelning överfördes från Kirurgiska sjukhuset till Tölö sjukhus 1985. På sjukhuset grundades Finlands första brännskadeenhet 1988.
.
Rehabilitering av patienter 1978. Även rehabiliteringsavdelningen fick nya utrymmen i tillbyggnaden. På bilden en lokal som ägnats åt gång- och rörelseövningar med bland annat motionscykel, gymnastikredskap, vikter samt ribbstol och barr.
Plastikkirurgisk operation 1986. I mitten Sirpa Asko-Seljavaara, blivande överläkare inom plastikkirurgi.
Från 1990-talet till 2020-talet
Läpp- och gomspaltscentret HUSUKE flyttade till Tölö 1993.
Den nya tillbyggda handkirurgiska avdelningen grundades 1995 och år 2000 utvidgades den till en ansvarsenhet för övre extremitetskirurgi.
Traumakirurgin i Helsingfors som kräver specialiserad sjukvård koncentrerades till Tölö sjukhus på 2000-talet. En traumaarbetsgrupp som utvecklar akutvård för svårt skadade patienter inledde sin verksamhet. Gruppen publicerade år 2003 traumainstruktioner samt inledde en simuleringsutbildning för traumagrupper. Det egna traumasimuleringscentrumet blev färdigt på Tölö sjukhus år 2005.
Funktionerna på Tölö sjukhus förflyttades till de nya Park- och Brosjukhusen i Mejlans i Helsingfors 2021–2023.
Ett ben gipsas på polikliniken år 1993.
Traumasimulering pågår i traumasimuleringsrummet på Tölö sjukhus år 2008. Jukka Alstela.